Hälso- och sjukvårds­nämndens beslut i korthet

På dagens möte antog nämnden bland annat delårsrapport 2 och godkände en programplan för systematiskt förbättringsarbete i hälso- och sjukvården under 2025.

Nedan presenteras endast ett urval av alla ärenden från dagens sammanträde.

Delårsrapport 2 – bättre helårsprognos än väntat

Hälso- och sjukvårdsnämnden antog delårsrapport 2, som följer upp årets åtta första månader. Prognosen för 2025 har förbättrats och pekar nu på ett resultat i nivå med budget, vilket bland annat beror på kostnads­effektiviseringar och ökade intäkter från statsbidrag.

För perioden januari–augusti visar resultatet en avvikelse på minus 8 miljoner kronor, motsvarande minus 1 procent mot budget. Kostnaden för inhyrd personal har minskat med 11 miljoner jämfört med 2024.

Bland viktiga händelser under perioden finns beslutet att inte införa PCI på Gotland, invigningen av den nya akutmottagningen och att antalet statsbidrag har ökat.

Två mål har följts upp och båda är helt uppfyllda; andelen egen personal har ökat i relation till hyrpersonal och beläggningsgraden i slutenvården har minskat. Samtidigt minskar antalet medarbetare totalt sett, motsvarande 68 heltidstjänster, med störst minskning bland administration, ST-läkare, över­läkare, tandsköterskor och sjuksköterskor.

Kompetensförsörjningen är fortfarande den största utmaningen, men satsningar på digitalisering, arbetsmiljö och beredskap ska stärka vården långsiktigt.

Filip Reinhag, ordförande (S): Ett tålmodigt och uthålligt arbete med att arbeta ikapp den kostnadschock som drabbade svensk sjukvård börjar nu ge resultat. Vid sidan av att delårsrapporten tydligt visar att nämndens mål i hög utsträckning nås så lämnar vi också en prognos att ekonomin bedöms vara i balans vid årsskiftet. Kostnadsutvecklingen är väldigt låg som ett resultat av ansträngningar på alla nivåer. Nu gäller det att vi håller utvecklingen.

Plan för systematiskt förbättringsarbete

Nämnden har godkänt en programplan för systematiskt förbättringsarbete i hälso- och sjukvården. Planen ska skapa ett långsiktigt och hållbart utvecklings­arbete där medarbetare och patienter aktivt inkluderas. Planen ska uppdateras årligen och integreras i förvaltningens verksamhetsplan.

Programmet fokuserar på fyra områden: förbättringskunskap, behovs- och syftesdrivet förbättringsarbete, medarbetarkraft och systemförståelse. Målet är att hela organisationen ska ha kunskap och förmåga att kontinuerligt utveckla verksamheten.

Filip Reinhag, ordförande (S): Att skapa delaktighet och möjlighet att vara med och utveckla sjukvården är avgörande för att gotlänningarna ska få en likvärdig vård men vi i majoriteten tror också att det är viktigt för att skapa en mer attraktiv arbetsmiljö där vi tar tillvara varje medarbetares vilja att bidra till verksamheten.