Gå till startsidan
Gå till startsidan
Sök

Experimentera hemma

Det är kul att experimentera och klura tillsammans! Här hittar du experiment, finurligt pyssel och annat skoj att göra hemma.

Kollage av föremål: en flaska matolja, en burk bikarbonat, en diskmedelsflaska, en sak, sen halv rödkål, en kolv med lila vätska, en halv citron. Illustration.

Innan du börjar ett experiment kan du ställa upp en hypotes. Det betyder att du ska försöka lista ut vad som kommer att hända. Bli inte ledsen om din hypotes inte stämde. Det är precis som det ska vara och det är därför vi testar och gör experiment.

Kanske kommer du på ett sätt att förändra eller utveckla experimenten, gör det då. Testa. Klura och fundera. Om och om igen.

Kom ihåg! Använd bara kemikalier som du känner till, använd skyddskläder och fråga alltid en vuxen innan du börjar. Tänk också på att aldrig provsmaka experiment, om det inte är det som själva experimentet går ut på såklart.

Experiment som du kan äta!

En person häller olika ingredienser i en kakform. Illustration

Du behöver

  • 100 g smör
  • 1½ dl gräddfil
  • 2 ägg
  • 2 dl strösocker
  • 1½ tsk malen ingefära
  • 1½ tsk malen kryddnejlika
  • 2 tsk malen kanel
  • 3 dl vetemjöl
  • 1 tsk bikarbonat
  • 1 vuxen (om du behöver hjälp med spis och ugn)

Gör såhär

  1. Sätt ugnen på 175°.
  2. Smält smöret.
  3. Häll gräddfilen i smöret och låt svalna.
  4. Vispa ägg och socker länge så att det blir vitt och pösigt.
  5. Rör ner smörblandningen i äggsmeten.
  6. Blanda de torra ingredienserna och rör ner dem i smeten.
  7. Häll smeten i en smord och bröad bakform.
  8. Grädda i nedre delen av ugnen ca 45 min.
  9. Låt svalna – ät och njut!

Varför blir det så?

Alla ämnen har olika egenskaper. När ämnen blandas sker ibland en kemisk reaktion och nya ämnen bildas.

Bikarbonat, som är basiskt, och gräddfil, som är surt, bildar gasen koldioxid när de blandas i kaksmeten. Eftersom gaser tar mycket mer plats än fasta och flytande ämnen gör detta att kakan höjer sig. Under gräddningen koagulerar (stelnar) ägget runt bubblorna och kakan har kvar den höga höjden när den svalnar.

Det är bikarbonaten som gör pepparkakan brun. Det är ju lite oväntat eftersom bikarbonat är vitt. Ju mer bikarbonat desto mörkare kaka, men om det blir för mycket bikarbonat i kakan så smakar kakan tvål!

En person vispar ner massa ingredienser i en bunke. Illustration

Du behöver

  • 2 äggvitor
  • 1 dl socker
  • 1 krm citronsaft eller ättika
  • Sockerkaka, gärna en rulltårtbotten
  • 1 (0,5 l) paket hårt frusen glass

Gör såhär

  1. Vispa äggvitorna hårt tills skummet är riktigt tjockt.
  2. Blanda i sockret lite i taget medan du fortsätter vispa.
  3. Blanda i citronsaften.
  4. Om du vänder bunken upp och ner ska inte marängen ramla ut.
  5. Sätt ugnen på 250 grader med övervärme.
  6. Skär sockerkakan och lägg bitarna tätt i en ugnsform. Glassen ska få plats ovanpå sockerkakan.
  7. Lägg glassen på sockerkakan.
  8. Täck all glass med maräng, även sidorna.
  9. Grädda tills marängen börjar få färg, ca 3–4 minuter. Passa noga, det går snabbt!

Varför blir det så?

Glassen smälter inte!! Varför då? I marängen har du vispat in en massa luft som har gjort smeten till ett fluffigt skum. Luftbubblorna hindrar värmen från att komma in till glassen, det kallas för att luften isolerar. Luft är bra på att hålla varma saker varma och kalla saker kalla. På vintern håller du dig varm med en täckjacka full med luft och en termos med luftfickor i väggarna håller drycken kall en varm sommardag.

En person med kockmössa tänker på blommor och solen. Illustration

Här kommer två recept som du kan laga när det börjar våras!

De första gröna växterna som kommer fram på våren är ofta det vi kallar ogräs. Men visste du att många av dem under lång tid har använts istället för odlade grönsaker? De första gröna växterna gav ny energi efter vintern då man mest åt torkad och saltad mat.

Maskrosblad kan användas i sallad, det finns många olika sorter och en del är väldigt beska. De allra flikigaste maskrosbladen, de som liknar en julgran och har en svartröd kant är inte beska utan kan användas som en sorts ruccola. Du kan använda maskrosor till annat också!

Maskrosmarmelad

Du behöver

  • Maskrosblommor
  • 4 dl vatten
  • 4 dl syltsocker
  • 1 citron

Gör såhär

  1. Plocka en bunke med maskrosblommor. Skaka bort insekter!
  2. Ta av de gula blombladen. Du behöver 5 dl gula blad.
  3. Blanda bladen med vatten och koka i ca 20 minuter.
  4. Sila bort blombladen och tryck ut vätskan ur dem med hjälp
    av baksidan av en sked.
  5. Häll syltsocker i vätskan och koka upp.
  6. Häll i rivet citronskal.
  7. Smaka av – om det är för sött kan du pressa i lite citronjuice.
  8. Häll på rena burkar. Låt svalna.
  9. Ät på nybakade scones tillsammans med en bit ost

Koka soppa på en blomma

Du behöver

  • 2–3 dl tvättade, rensade och grovt hackade tusenskönor (blad, stjälkar, knoppar och blommor)
  • 2 mellanstora potatisar
  • 1 stor vitlöksklyfta eller lite ramslök
  • 5 dl grönsaksbuljong
  • 1 tsk vitvinsvinäger
  • salt och vitpeppar efter behag.

Gör såhär

  1. Börja med att lägga undan några blommor att garnera med.
  2. Riv potatisarna och hacka vitlöken.
  3. Fräs tusenskönor, potatis och vitlök i en stor klick smör eller en skvätt matolja.
  4. Häll på buljong och vitvinsvinägern och låt allting puttra på medelhög värme i 5–10 min (tills du tycker att potatisen blivit lagom mjuk).
  5. Smaka av med lite salt och peppar om det behövs.
  6. Strö över blommor som dekoration.

En person vräker i sig maränger från ett rullband. Illustration

Baka två olika sorters maränger och bjud in till ett smaktest!

Gör såhär

  1. Sätt ugnen på 100 grader.
  2. Blanda ihop två sorters marränger enligt recept 1 och 2 som du hittar här under.
  3. Klicka eller spritsa små maränger på en bakpappersklädd plåt med smeten från recept 1 på halva plåten och smeten från recept 2 på andra halvan.
    Gör marängerna så små så att det blir ungefär 50 av varje sort.
  4. Ställ in plåten i mitten av ugnen och grädda i ca 1 timme.
  5. Stäng av värmen. Låt plåten stå kvar i ugnen ytterligare 2 timmar på eftervärme. Marängerna torkar i eftervärmen, tar du ut dem för tidigt blir de sega i mitten.
  6. Låt några personer smaka båda sorterna maräng. Berätta inte hur de är gjordamen att det är två olika sorter. Låt dem gissa vilka ingredienserna är!

Recept 1

  • 1 dl spad från kokta kikärter på burk
  • 1 dl strösocker
  • 1krm färskpressad citronjuice eller 1 krm ättika 12%
  • Några droppar karamellfärg (så du kan se skillnad på de olika sorters marängerna)
  1. Häll kikärtsspad och citronsaft (eller ättika) i en bunke. Vispa med elvisp till ett hårt skum.
  2. Tillsätt karamellfärg.
  3. Häll i socker, lite i taget, och fortsätt att vispa tills du har en fast marängsmet.

Recept 2

  • 1 dl äggvita
  • 1 dl strösocker
  • 1 krm färskpressad citronjuice eller 1 krm ättika 12%
  1. Mät upp äggvitor i ett dl-mått, använd så många som behövs för att bli 1 dl.
  2. Häll äggvitorna och citronsaft (eller ättika) i en bunke. Vispa med elvisp till ett hårt skum.
  3. Tillsätt socker lite i taget och fortsätt vispa tills du har en fast marängsmet.

Varför blir det så?

För att kunna göra en maräng behöver du något som kan vispas till ett hårt skum. För att skum ska kunna bildas och vara stabilt, alltså finnas kvar och inte gå sönder, så måste det finnas ett förtjockningsmedel.

I både äggvita och kikärtsspad finns det proteiner som stabiliserar skummet. Det sura ämnet, ättika eller citron, gör att skummet blir ännu mer stabilt och håller det fluffigt.

Tågräls som går via olika stationer där ingredienser hälls i. Illustration

Du behöver

  • 5 dl strösocker
  • 1,5 dl vatten
  • Glasburkar eller höga glas
  • Smala pinnar, exempelvis grillpinnar
  • Klädnypor
  • Karamellfärg (om du vill)

Gör såhär

  1. Be en vuxen om hjälp att koka sockret och vattnet så att allt socker löser sig.
  2. Häll det smälta sockret i glas och tillsätt karamellfärg.
  3. Doppa ner pinnen i sockerlösningen, ta upp pinnen och rulla den i strösocker.
  4. Kläm fast pinnen i klädnypan och sätt ner pinnen i burken med änden ungefär en centimeter från botten. Pinnen ska inte röra sidorna! Rör inte runt!
  5. Låt burken stå i ungefär en vecka och ta sedan försiktigt ur pinnen.
  6. Ät!

Varför blir det så?

När vi smälter sockret i vatten separeras sockrets molekyler ifrån varandra och fastnar på vattenmolekylerna. Det kallas att sockret löser sig. När det är slut på vattenmolekyler att fastna på kallas det för att lösningen är mättad.

När lösningen svalnar igen så binder sockermolekylerna till sockret på pinnen i ett speciellt mönster, ungefär som ett pussel. Det kallas kristallstruktur.

Blandade roliga experiment att testa hemma

Citronsyra, Matolja och bikarbonat bredvid en form med smet i. Illustration

Du behöver

  • 3/4 dl bikarbonat
  • 3/4 dl citronsyra
  • 1/2 tsk raps- eller olivolja
  • 1/2 tsk vatten
  • Muffinsformar

Gör såhär

  1. Blanda alla ingredienser utom vatten i en skål.
  2. Häll i vattnet.
  3. Blanda noga med en gaffel. Mosa sönder klumpar.
  4. Häll massan i muffinsformar och tryck till hårt med till exempel baksidan av en sked.
  5. Ställ formarna torrt i några dagar. Gärna en hel vecka.
  6. Lägg badbomben i vattnet när du ska ta ett bad eller ett fotbad. Mys!

Varför blir det så?

När de torra ingredienserna bikarbonat och citronsyra löser upp sig i badvattnet så blandas de. Då sker en kemisk reaktion och ett nytt ämne bildas: gasen koldioxid. Koldioxid som är löst i vatten kallas för kolsyra.

Koldioxid är lättare än vatten och tar sig därför upp till upp till ytan och *poff * där spricker gasbubblorna.


En trollkarl riktar en trollstav och en ficklampa mot ett paket som balanserar på en bordskant. Runt om finns nyfikna ögon. Illustration

Du behöver

  • En kartong, gärna lång och smal
  • Något tungt, till exempel en sten
  • Lim, tejp eller snöre
  • Presentpapper och presentsnöre

Gör såhär

  1. Lägg tyngden i kartongens ena ände. Sätt fast tyngden med lim, tejp eller snöre så att den håller sig där.
  2. Slå in kartongen i presentpapper. Sätt på presentsnöre så det blir ett fint paket.
  3. Placera den tunga delen av paketet på bordet och låt resten av paketet skjuta ut över bordskanten. Det blir effektfullt med ett långt paket där större delen av paketet sticker ut utanför kanten.

En person blåser i en PET-flaska. Illustration

Du behöver

  • En PET-flaska
  • En ballong
  • Ett sugrör

Gör såhär

  1. Stoppa ner ballongen i flasköppningen så att flärpen du blåser upp ballongen med sticker ut lite.
  2. Prova att blåsa upp ballongen som är inuti flaskan. Går det?
  3. För ner ett sugrör i flaskans öppning bredvid ballongen. Låt sugröret sticka ut ur flaskan. Prova att blåsa upp ballongen igen. Går det nu?

Varför blir det så?

Du kan inte blåsa upp ballongen i flaskan utan hjälp av sugröret. Det är för att flaskan är fylld med luft som tar plats. Luften i flaskan kan inte flytta på sig då ballongen stänger till öppningen.

När du stoppar ner ett sugrör i flasköppningen hjälper du luften att komma ut ur flaskan genom sugröret. Nu får ballongen plats att blåsas upp!

Avklippt PET-flaska i en strumpa bland massor av skum. Illustration

Du behöver

  • PET-flaska
  • Strumpa eller en bit frotté
  • Gummisnodd
  • 2 dl vatten
  • 1 dl diskmedel
  • ½ dl sirap (det kan du hoppa över om du vill)

Gör såhär

  1. Klipp av PET-flaskans botten.
  2. Trä strumpan över den stora öppning i flaskbotten. Strumpan ska sitta ganska spänt. Trä på gummisnodden så strumpan sitter fast ordentligt.
  3. Blanda vatten och diskmedel. Rör försiktigt så att det inte blir så mycket bubblor. Blanda i sirap om du vill ha sega bubblor.
  4. Doppa strumpan i blandningen
  5. Blås i flasköppningen!

Mobiltelefon i toarulle mellan pappmuggar. Illustration

Du behöver

  • Två pappersmuggar
  • Två toarullar
  • Tejp
  • Sax
  • En mobiltelefon

Gör såhär

  1. Klipp ett jack i båda toarullarna. Jacken ska vara lika brett som telefonen är djup och lika långt som halva telefonens bredd.
  2. Tejpa ihop rullarna till ett rör så att jacken passar ihop.
  3. Klipp ett runt hål, lika stort som toarullarna, nära botten på båda muggarna.
  4. Sätt röret mot i muggarnas hål och tejpa fast röret mellan muggarna.
  5. Tryck ner telefonen i jacket på röret och sätt på bästa musiken!

Varför blir det så?

Ljudet sprids som osynliga vågor genom luften åt alla håll.

När ljudvågorna går i exempelvis ett rör så hindras de från att spridas och riktas istället åt samma håll. Då hörs ljudet starkare.


En person möter växter i ett glas och antecknar.

Du behöver

  • Ett glas
  • Torkade bönor eller ärtor (till exempel kidneybönor eller kikärtor)
  • Papper, penna och linjal
  • En liten skål med vatten
  • Hushållspapper
  • Förstoringsglas om du har

Gör såhär

  1. Lägg några bönor/ärtor i blöt i den lilla skålen. Låt dem ligga i vatten över natten.
  2. Dela försiktigt på en böna och se om du kan hitta grodden och rotanlaget.
  3. Fyll glaset med hushållspapper. Tryck ner pappret med ett finger så att det blir hårt packat.
  4. Häll vatten i glaset så att hela pappret blir blött.
  5. Peta ner några bönor mellan glaset och pappret, så att du kan se bönorna genom glaset.
  6. Ställ glaset i ett fönster. Titta till bönan varje dag. Om du har ett förstoringsglas så kan du se ännu bättre.
  7. Vad händer? Rita, mät och skriv ner det du ser!

Vad är det som händer?

När vattnet har trängt in i bönan vaknar bönan till liv och börjar gro. Det är roten som tar sig ut först. Sedan skjuter skotten iväg.

De första bladen som kommer upp kallas för hjärtblad. I hjärtbladen finns grönt klorofyll som börjar tillverka näringsrika ämnen med hjälp av solens strålar.

När skottet blivit större och fått fler blad så vissnar hjärtbladen och faller av.

Tre personer samlade kring en kopp knuten i ett snöre. Illustration

Du behöver

  • Kaffekopp med öra (ta inte den finaste koppen)
  • Snöre, ca 120 cm långt
  • En tyngd, exempelvis en stor mutter eller en nyckel

Tips! Det kan vara bra att stå på en matta, ifall experimentet skulle misslyckas.

Gör såhär

  1. Knyt ett snöre i kaffekoppens öra. Fäst tyngden i andra änden av snöret.
  2. Häng snöret med kaffekoppen över ditt ena pekfinger. Kaffekoppen ska hänga precis nedanför fingret.
  3. Håll tyngden i din andra hand. Håll den lite högre upp än kaffekoppen.
  4. Släpp tyngden!

Varför blir det så?

Samtidigt som koppen faller ner mot golvet så faller tyngden både nedåt och framåt. Tyngdens fart är så hög att den snurrar runt ditt finger och snöret lindas upp på fingret. Koppen hinner inte falla i golvet utan stoppas av det upprullade snöret.

Glas med olika vätskor i. Illustration

Du behöver

  • Ett högt glas
  • Vatten (med lite karamellfärg i om du vill)
  • Matolja
  • Brustablett (till exempel C-vitamin) i små bitar

Gör såhär

  1. Fyll en tredjedel av glaset med vatten (och eventuell karamellfärg).
  2. Häll lika mycket olja i glaset.
  3. Lägg i en liten bit brustablett i glaset. Vad händer?
  4. Efter en stund kan du lägga i en bit brustablett till.

Varför blir det så?

Olja och vatten vill inte blanda sig med varandra för att oljemolekylerna och vattenmolekylerna är olika.

Oljan lägger sig uppe på vattnet eftersom oljan har lägre densitet. Det betyder att oljans molekyler inte är likatätt packade som vattnets.

Brustabletten innehåller bikarbonat och citronsyra. När de löser sig i vatten blir det en kemisk reaktion och ämnet kolsyra bildas. Kolsyran tar sig upp till ytan och blandar sig med gaserna i luften utanför.

När kolsyran tar sig igenom vattnet och oljan bubblar det i glaset.

När kolsyran kommer ut i luften och inte längre är löst i vatten så byter den namn till koldioxid.

En person tittar på ett genomsiktligt ägg och studsar det mot ett bord. En katt tittar på. Illustration

Du behöver

  • Ett ägg
  • Ättika
  • Ett glas

Gör såhär

  1. Lägg ett ägg i ett glas och häll på ättika så att hela ägget täcks.
  2. Låt ägget ligga i ättika i ett dygn.
  3. Titta gärna till ägget då och då för att se vad som händer.
  4. Efter ett dygn kan du ta du upp ägget och försiktigt spola av det i vatten.
  5. Du har nu fått ett gummiägg!
  6. Prova att släppa ägget från ett par centimeters höjd. Det studsar!
  7. Höj avståndet för att se hur högt du kan släppa ägget innan det går sönder. Obs! Det kan bli ganska kladdigt när det går sönder. Var berädd på att torka!

Varför blir det så?

Efter en stund i ättikan börjar äggskalet att brytas ner. Skalet består av kalk (kalcium) som är basiskt. Ättikan är mycket sur. Den sura ättikan löser upp det basiska äggskalet. Efter några timmar har äggskalet lösts upp men ägghinnan är kvar.

Det är bara den tunna hinnan som håller ihop ägget och ger det en gummiliknande konsistens. Du kan tydligt se hur äggulan svävar runt i äggvitan.

En person trycker sin arm mot en tegelvägg. Bakom väggen står en annan person med tidtagarur. Illustration

Du behöver

  • En vägg
  • Fingrar
  • Näsa

Gör såhär

  1. Ställ dig med sidan mot en vägg en vägg, och pressa utsidan av handen mot väggen. Pressa så hårt du kan i 30 sekunder.
  2. Ta ett steg ifrån väggen och slappna av i armarna. Vad händer?
  3. Korsa pekfingret och långfingret och gnugga på näsan. Hur många näsor känner du?

Varför blir det så?

Vår hjärna är väldigt lätt att lura! När du flyttar dig från väggen säger hjärnan åt musklerna att fortsätta pressa. Då lyfts armen automatiskt trots att du slappnar av.

Att du känner två näsor beror på att din hjärna inte tar hänsyn till att du har korsat fingrarna. Eftersom du rör näsan med utsidan av båda fingrarna samtidigt, något som sällan händer, tolkar hjärnan det som två olika näsor.

Fenomenet med de dubbla näsorna kallas för Aristoteles illusion. Aristoteles levde i Grekland åren 384–322 före vår tidräkning. Han var filosof och astronom. I en av sina texter beskrev han näs-illusionen, men han kunde inte förklara den.


En liten robot läser i en stor bok. Illustration

Du behöver

  • Dig själv

Gör såhär

Försök att läsa den här texten:

På Femonenelan tckyer vi att dte rä rolgit med epxreminet.
Dte hrä epxreminetet hnadalr om vår häjrnas fröåmga att frötså en txet äevn om bkotsvärena såtr i fel odrinng.

Varför blir det så?

När vi läser en text styrs vår tolkning främst av ordföljden. Men småord, artiklar, konjunktioner och korta ändelser hjälper också till. De är läs-bara trots att bokstäverna står i fel ordning!

När vi läser ett ord i taget verkar det som att början och slutet på ett ord är det viktigaste. Forskare tror att vi delar orden på mitten och skickar delarna till var sin hjärnhalva för tolkning.

Ju fler bokstäver som finns i rätt halva av ordet, desto lättare är det för oss att tolka hela ordet.

Odlingsbehållare av tidningspapper. Illustration

Du behöver

  • Tidningspapper
  • Jord
  • Gula ärter
  • Tvättmedel
  • Citronsyra

Gör såhär

  1. Riv ut en sida ur en tidning – vik på längden.
  2. Snurra sidan runt flaskan samtidigt som du viker in flärpar över botten på glaset.
  3. Vik in sista flärpen i botten under flärpen ovanför så låser den botten.
  4. Doppa krukans botten i vatten och tryck ihop papperet innan du drar ur flaskan.
  5. Vik in den övre kanten först en gång och en gång till så det blir en stadig kant, eller fäst ihop kanten med en klädnypa.
  6. Låt krukan torka till nästa dag.
  7. Fyll krukorna med jord.
  8. Markera kruka 1 med ”vatten”, kruka 2 med ”citronsyra”, kruka 3 med ”tvättmedel” och kruka 4 med ”salt”.
  9. Ta fram fyra glas och häll 2 dl vatten i varje glas.
  10. Märk det första glaset med ”vatten”. Häll 1 msk citronsyra i glas 2, märk glaset med ”citronsyra” Häll 1 msk tvättmedel i glas 3, märk glaset med ”tvättmedel”. Häll 1 msk salt i glas 4, märk glaset med ”salt”.
  11. Lägg några gula ärtor i varje glas och låt dem ligga där en liten stund,
    plantera sedan ärtorna från saltvattnet i krukan märk med salt och vattna med ”rätt” vatten. Ärtorna från glaset med citronsyra läggs i krukan märk citronsyra och vattnas med citronsyrevatten och så vidare.
  12. Fortsätt vattna med ”rätt” vatten, gärna lite varje dag. När det vattnet är slut så fortsätter du att vattna med vanligt kranvatten.
  13. Kolla varje dag om det börjar växa i krukorna. Var växer det?

Varför blir det så?

En del växter trivs bra i basisk jord och andra trivs bättre i en något surare jord. De flesta växter vill ha något mitt emellan. På Gotland har vi en kalkhaltig berggrund vilket gör vår jord basisk. En del växter i haven, till exempel alger, klarar av salt vatten.

Citronsyra är ett surt ämne och tvättmedel är basiskt. Det vatten vi använder i det här experimentet är alldeles för basiskt respektive surt för att fröet ska kunna gro. Salt tar död på i stort sett alla växter som växer på land. I det här experimentet kan vi se att växter har svårt att leva där marken är förorenad.

En person luktar på en av tre burkar som står framför hen. Illustration

Du behöver

  • 2 testpersoner
  • 3 burkar där innehållet inte syns (till exepmel gamla kamerafilmsburkar)
  • Kanel
  • Kaffe

Gör såhär

  1. Häll 1 msk kanel i burk nummer 1. Häll 1 msk kaffe i burk nummer 2.
  2. Blanda 1 msk kanel och 1 msk kaffe i burk nummer 3.
  3. Sätt dina testpersoner på varsin stol och be dem blunda. Berätta att de ska få lukta på något. Tala inte om för dem vad som finns i burkarna.
  4. Ge burken med kanel till person 1 och burken med kaffe till person 2. Be dem lukta på innehållet. Fråga dem vad det luktar.
  5. Testpersonerna kan nu öppna ögonen. Ta burken med kanel- och kaffeblandningen och be båda personerna att lukta på blandningen, gärna samtidigt. Vad känner de för lukt nu?

Varför blir det så?

När vi luktar länge på något så blir luktsinnet trött. Då slutar luktsinnet att skicka signaler till hjärnan om just den lukten. Vi upplever då att det slutar att lukta.

När vi får in en ny lukt i näsan så reagerar vi direkt. Att vi lätt vänjer oss vid lukter gör att vi kan lägga märke till mycket små luktförändringar.

Därför ger personerna i experimentet olika svar på vad som finns i burken med kanel- och kaffeblandningen.

En teckning och olika pennor och penslar samt tekopp och kaffemugg. Illustration

Du behöver

  • Tepåsar
  • Pulverkaffe
  • Vatten
  • Citron
  • Papper
  • Penslar
  • Färgpennor
  • Tandpetare

Gör såhär

  1. Lägg åtta påsar svart te i en kopp och häll på en halv kopp kokande vatten. Låt det svalna.
  2. Lägg tre teskedar pulverkaffe i en kopp och häll på ca 2 cm kokande vatten. Låt det svalna.
  3. Pressa citronsaft i ett glas.
  4. Nu kan du försiktigt börja måla en figur med te och kaffe. Använd penslar eller måla med fingrarna. Måla detaljer med mer te och kaffe. Prova att måla riktigt små detaljer med till exempel tandpetare.
  5. Citronsaften kan du använda till att göra ljusare områden i din målning.
  6. Om du vill kan du fylla i konturerna med färgpennor.

Varför blir det så?

I kaffe och te finns ett kemiskt ämne som heter garvsyra, det gör dryckerna bruna.

Citron är ett blekmedel så när du penslar på citron på den bruna färgen så blir den ljusare.

En grupp med barn kring ett bord håller egentillverkade luftkanoner i händerna. Illustration

Du behöver

  • PET-flaska utan kork
  • Ballong
  • Sax
  • Tejp
  • Papperstussar
  • Ljus

Gör såhär

  1. Klipp av bottnen från PET-flaskan.
  2. Klipp av flärpen på ballongen.
  3. Trä ballongen över PET-flaskans stora öppning i botten.
  4. Tejpa fast ballongen mot flaskan.
  5. Rikta flaskans öppning mot några papperstussar. Håll i flaskan medan du drar i ballongen och släpper!
  6. Tänd ett ljus och rikta flaskans öppning mot lågan. Dra i ballongen och släpp den.

Varför blir det så?

När du släpper ballongen sätts luften i rörelse och molekylerna i luften puttar på varandra. Det går som en tryckvåg genom luften och molekylerna kan putta på papperstussar eller släcka ett ljus.

En person håller en flaska med hål i. Illustration

Du behöver

  • En PET-flaska med kork
  • En syl, en nål eller något annat vasst
  • Vatten

Gör såhär

  1. Gör ett hål i flaskan, ungefär fem cm från botten.
  2. Håll över hålet med ett finger. Fyll på vatten.
  3. Håll kvar fingret och skruva på korken.
  4. Släpp fingret. Vad händer?
  5. Skruva försiktigt av korken. Vad händer nu då?
  6. Skruva på korken igen.

Varför blir det så?

Att vattnet stannar i flaskan beror på två saker.

  1. Luften kommer inte åt att trycka på vattenytan i flaskan.
  2. Lufttrycket utanför flaskan är större än trycket inuti flaskan. Luften på flaskans utsida trycker alltså på vattnet utifrån så att det stannar kvar.

När du skruvar av korken rinner vattnet ut genom hålet. Det beror på att luften trycker på vattnet genom öppningen och på att gravitationen drar vattnet neråt.

Bus!

Sätt på korken och ställ flaskan i kylen. Vänta på att någon blir sugen på vatten!

En person håller en ballong som hen för mot en aluminiumburk. Illustration

Du behöver

  • En ballong
  • En tunn, prasslig soppåse
  • En aluminiumburk

Experiment 1

Gör såhär

  1. Klipp av 1–2 cm av soppåsen i den ände där öppningen är så du får en rund plastpåse-ring.
  2. Blås upp ballongen och knyt ihop den.
  3. Gnugga ballongen mot ditt hår.
  4. Dra/gnugga ringen mot håret.
  5. Håll ringen i ena handen och ballongen i den andra. Försök att släppa ringen en bit ovanför ballongen. Det kan vara lite klurigt att få ringen att lossna från handen, men ge inte upp!
  6. Hur länge kan du hålla ringen i luften innan den fastnar på dig eller ballongen? Eller ramlar den i golvet?

Experiment 2

Gör såhär

  1. Lägg aluminiumburken på ett bord.
  2. Blås upp ballongen, knyt ihop den och gnugga den mot håret.
  3. För ballongen mot burken utan att de nuddar varandra.
  4. När burken börjar röra på sig så flyttar du ballongen så att burken ”följer efter” ballongen.

Varför blir det så?

Allt består av atomer. I grunden är varje atom neutralt laddade eftersom de innehåller både positivt laddade protoner och negativt laddade elektroner. Båda är så små att man inte kan se dem.

Experiment 1
När du gnuggar ballongen mot håret lossnar elektroner som fastnar på ballongen. Detsamma händer med plasten. Ballongen och plasten har nu samma laddning – de är negativt laddade. När föremål har samma laddning stöts de bort från varandra. Det kallas repellera.

Experiment 2
När du gnuggar ballongen mot håret lossnar elektroner som fastnar på ballongen. Aluminiumburken och ballongen har olika laddning eftersom det bara är ballongen som blir av med sina elektroner. När du för ballongen mot aluminiumburken så dras de mot varandra eftersom de har olika laddning. Det kallas attrahera.

12 glas med olika nyanser från rosa till grön. Hackad rödkål på ett skärbräde. En burk bikarbonat. Illustration

Du behöver

  • 1 dl hackad rödkål
  • Fryspåse
  • Vatten
  • Några glas
  • Citronsyra
  • Bikarbonat
  • Teskedar

Gör såhär

  1. Strimla rödkål och lägg i en fryspåse.
  2. Lägg påsen i frysen över natten.
  3. Lägg en näve frusen rödkål i en kastrull eller kanna och häll över 1 liter kokhett vatten.
  4. Låt rödkålen dra i vattnet i minst 30 minuter.
  5. Sila vätskan och ta bort rödkålen så att du har kvar rödkålssaften.
  6. Ta fram 3 glas eller burkar och häll upp en dl rödkålssaft i varje glas.
  7. Tillsätt 1 tsk citronsyra i glas 1 och 2 tsk bikarbonat i glas 2.
  8. Rör om i båda glasen. Vad händer?
  9. Testa att blanda vätskorna i de olika glasen med varandra. Vad händer?

Varför blir det så?

Rödkål innehåller en naturlig pH-indikator som ändrar färg beroende på om ett ämne är surt, neutralt eller basiskt.

När du blandar ner citronsyra i rödkålssaften blir lösningen sur och saften ändrar färg till röd-rosa.

När du blandar ner bikarbonat i rödkålssaften så blir lösningen basisk och saften ändrar färg till blå-grön.

För att hålla reda på de olika graderna av surhet har man skapat pH-skalan. Den är graderad från 0 till 14. Lågt pH=surt, högt pH =basiskt. Om något varken är surt eller basiskt så är det neutralt. Då är pH-värdet 7.

När du blandar den sura lösningen med den basiska lösningen så sker en kemisk reaktion och det bildas ett nytt ämne, koldioxid. Koldioxid i vätska kallas för kolsyra.

En person klipper i ett långt pappersband. Illustration

Du behöver

  • Ett papper
  • Sax
  • Tejp
  • Penna

Gör såhär

  1. Klipp en remsa på längden av papperet, ca 4 cm bred
  2. Vrid remsan ett halvt varv och tejpa ihop ändarna.
  3. Ta en penna och rita en linje i mitten av bandet, rita längs hela bandet.
  4. Du märker då att linjen så småningom kommer tillbaka till startpunkten –bandet har bara en sida! Du har skapat ett Möbiusband!
  5. Klipp isär bandet längs den ritade linjen.
  6. Hur ser bandet ut nu?
  7. Klipp isär även detta band längs en tänkt mittlinje (eller rita först om det känns lättare).
  8. Hur ser det ut nu?

Testa mer!

När du klipper isär ett Möbiusband eller om du vrider bandet mer än ett halvt varv innan ändarna tejpas ihop så har du inte ett Möbiusband, men prova gärna olika varianter av vridningar och klipp isär dem på samma sätt för att undersöka vad som händer då!

Vadå Möbius?

Namnet Möbiusband kommer från matematikern och astronomen August Ferdinand Möbius som beskrev det här fenomenet.

Kopp och snöre. Illustration

Du behöver

  • Snöre
  • Cirkelrunda föremål i olika storlekar. Till exempel olika tallrikar, burkar, askar eller rör.

Gör såhär

  1. Ta snöret och lägg tvärs över ett av föremålen och klipp av det. Det kallas diametern.
  2. Ta diameter-snöret och lägg det snöret längs kanten av föremålet. Hur många diameter-snören behöver du för att komma runt hela cirkeln (det kallas omkrets)?
  3. Gör likadant med olika cirkelformade föremål. Ser du att det alltid blir samma resultat?

Varför blir det så?

Omkretsen av en cirkel är alltid ungefär 3,14 gånger så lång som samma cirkels diameter. Förhållandet mellan omkrets och diameter är samma för alla cirklar.

Omkretsen dividerat med diametern = pi.
Tecknet för pi ser ut såhär: π
Pi skrivs ofta ut som 3,14 men egentligen har pi ett oändligt antal decimaler.

Pi-dagen, eller π-dagen, firas den 14 mars över hela världen. Varför då? Jo, på engelska skrivs datum med först månaden och sen datumet, alltså blir 14 mars på engelska 3.14. Det är som talet pi!

En burk med bikarbonat, en burk med citronsyra, ett teskedsmått och en påse russin. Illustration

Du behöver

  • Ett glas kranvatten
  • Några russin
  • Bikarbonat
  • Citronsyra
  • Tesked
  • En sked att röra med

Gör såhär

  1. Fyll ett glas med vatten nästan ända till kanten.
  2. Häll i en tesked bikarbonat i vattnet, rör om så att all bikarbonat löser sig.
  3. Tillsätt en tesked citronsyra i bikarbonatlösningen, rör om.
  4. Ta bort skeden ur lösningen.
  5. Lägg i russinen i lösningen. Vad händer nu?

Varför blir det så?

När du blandar bikarbonatlösningen med citronsyra sker en kemisk reaktion. Vid alla kemiska reaktioner bildas nya ämnen. Här bildas ämnet koldioxid. Bubblorna i vattenlösningen är fulla med koldioxid.

Koldioxiden vill upp ur vattnet och blanda sig med luften, de får skjuts upp av russinen. När russinen fått tillräckligt många bubblor på sig fungerar bubblorna som en flytväst, och russinet flyter upp till ytan.

Vid ytan smiter koldioxiden ut i luften och lämnar russinet. Russinet blir av med sin flytväst och sjunker till botten igen. Där väntar nya koldioxidbubblor på att få skjuts upp!

En person i rullstol och en person på skateboard befinner sig på en asfaltsplan med utställda hinder och kritstreck. Illustration

Rita en bana på asfalt, som du ska ta dig igenom antingen på hjul eller till fots. Tillverka först en egen gatukrita efter vårt recept. Men du! Var utomhus när du gör kritan – det blir kladdigt!

Du behöver

  • En sked
  • En bunke
  • Vatten
  • Gipspulver
  • Vattenlöslig flaskfärg
  • En tom toarulle
  • Kraftig tejp (typ silvertejp eller maskeringstejp)

Gör såhär

  1. Tejpa för ena öppningen av toarullen. Använd flera lager tejp så att det håller tätt.
  2. Blanda en del vatten och en del gipspulver i en bunke.
  3. Blanda i flaskfärg i lagom mängd.
  4. Rör ihop det till en jämn smet.
  5. Häll gips-smeten i toarullen.
  6. Låt torka i ett dygn.

Person i rymddräkt häller något i ett glas. Illustration

Du behöver

  • Bikarbonat
  • Diskmedel
  • Ättika
  • Varmt vatten
  • Bricka
  • Decilitermått
  • Matskedsmått
  • Stor kolv, vas eller glas

Tänk på!
Ättika är surt och kan orsaka allvarlig ögonirritation.
Bikarbonat är basiskt och kan orsaka ögonirritation.

Gör såhär

  1. Häll upp 4 dl kranvarmt vatten i kolven/vasen/glaset
  2. Rör ner 2 msk bikarbonat i kolven.
  3. Rör ner 2 msk diskmedel i kolven.
  4. Ställ vasen på brickan.
  5. Häll i 1/2 dl ättika i kolven. Vad händer?

Varför blir det så?

När den lösta bikarbonaten blandas med ättikan sker en kemisk reaktion.

Vid kemiska reaktioner kan ett nytt ämne bildas. Det ämnet som bildas här är gasen koldioxid.

Diskmedlet kapslar in koldioxiden och det blir gasfyllda bubblor=skum.

Isbitar på fat. Illustration

Du behöver

  • 1 tallrik av metall eller porslin
  • 1 tallrik av papp eller plast i ungefär samma storlek som metall-/porslinstallriken
  • Isbitar

Gör såhär

  1. Låt dina tallrikar stå i rumstemperatur ett tag.
  2. Känn med handen på tallrikarna. Känner du någon skillnad?
    En av tallrikarna känns kallare och den andra varmare, eller hur?
  3. Lägg en isbit på varje tallrik.
  4. Vad händer? Är det isbiten på den tallrik som känns varm eller kall som smälter först?

Varför blir det så?

När två föremål, till exempel en tallrik och en hand, kommer i kontakt med varandra så sprids temperaturen mellan dem. Olika material leder värme olika effektivt.

Tallrikarna i din undersökning har båda rumstemperatur, men den ena känns kallare eftersom den leder värme bättre. Det betyder att den leder värme från din hand och gör handen kall. Det betyder också att den leder värme från bordet till isbiten och gör isbiten varm så att den smälter snabbare.

Två personer slår med hand mot en tidning som ligger på ett bord. Illustration

Du behöver

  • En tidning, till exempel en dagstidning
  • En smal pinne (typ blompinne), ca 50 cm lång

Gör såhär

  1. Öppna tidningen på mitten och lägg den längs kanten på en bordsskiva med mittuppslaget nedåt.
  2. Lägg pinnen under tidningen så att den sticker ut ca 20 cm utanför bordskanten.
  3. Platta till tidningen så att den ligger så slätt som möjligt mot bordet.
  4. Slå nu hårt och snabbt längst ut på pinnen!

Varför blir det så?

Luft trycker på oss från alla håll, hela tiden. Lufttrycket på tidningens yta är stort.

Om du slår svagt och långsamt på pinnen så hinner luft komma in under tidningen och jämna ut lufttrycket. Du lyfter då lätt tidningen med hjälp av pinnen.

Om du slår hårt och snabbt så hinner luften inte in under tidningen. Tyngden av det höga lufttrycket och tidningen är då så hög att pinnen går av.

Blöja, tre koppar, en kanna vatten och en trollkarsklädd person som håller en upp-och-ned-vänd kopp över huvudet. Illustration

Du behöver

  • Blöja
  • 3 likadana muggar
  • Vatten
  • Publik

Förberedelser

  1. Öppna blöjan och ta ut vadden.
  2. Tryck ner vadden hårt i en av muggarna. Det ska bli 2–3 cm tjockt lager i botten.
  3. Vänd på muggen och se så att vadden stannar kvar i muggen.

Gör såhär

  1. Hämta din publik
  2. Ställ muggarna på ett bord.
  3. Häll vatten i muggen med blöjvadd i. Blanda muggarna och fråga publiken: ”I vilken mugg finns vattnet?”.
  4. Publiken pekar. Vänd muggen över huvudet. Vänd de andra muggarna över huvudet. Var finns vattnet?!?

Varför blir det så?

Inuti blöjan finns fibermaterial, vadd, och korn av superabsorbenter.

Superabsorbenter kan suga upp 30 gånger sin egen vikt i urin! Eller vatten, som i det här experimentet.

Superabsorbenten är en polymer, en sorts plast, som tar cirka 500 år för naturen att bryta ner. Så kom ihåg att slänga resterna av blöjan i brännbart och inte i komposten!

En person håller tre skålar i händerna. Illustration

Du behöver

  • Tre skålar
  • Ljummet vatten
  • Kallt vatten
  • Varmt vatten

Gör såhär

  1. Häll vatten i de olika skålarna.
  2. Ställ de tre skålarna framför dig, med det ljumna vattnet i mitten.
  3. Stoppa ner din ena hand i det kalla vattnet och den andra handen i det varma vattnet. Håll kvar i ca 30 sekunder.
  4. Sätt sedan ner båda händerna i det ljumna vattnet.
  5. Vad händer?

Varför blir det så?

Vår hjärna är bra på att känna av när det blir skillnad i temperatur. När du stoppar ner handen i varmt vatten så skickas signaler till hjärnan att det är varmt. När du sedan flyttar handen till ljumna vatten skickas signaler till hjärnan att det blir kallt. När den hand som du har haft i det kalla vattnet flyttas till det ljumna vattnet skickas signaler till hjärnan att det blir kallt. Därför känns det ljumna vattnet både kallt och varmt!

Maskrosor. Illustration

Maskrosflöjt

Du behöver

  • En maskros med stjälk

Gör såhär

  1. Ta bort maskrosblomman och knipsa av stjälken så att den blir ca 10 cm lång.
  2. Tryck försiktigt till ena änden av stjälken så att den blir platt. Stjälken spricker lite, men den ska inte spricka så mycket att den delas helt.
  3. Stick in den tillplattade änden av stjälken någon centimeter in i munnen: blås försiktigt. Variera hur starkt du blåser för att få det perfekta ljudet.

Varför blir det så?

När du blåser i maskrosen så börjar de platta delarna i munstycket vibrera. Luften runt om börjar också vibrera. När vibrationerna når öronen så hör du det som ett ljud. Vilken ton som hörs beror på stjälkens tjocklek, diameter och längd och hur hårt du blåser. Hur många toner kan du få fram?

Maskros-osmos

Du behöver

  • En maskros med stjälk
  • Ett glas med vatten
  • En matkniv

Gör såhär

  1. Skär de nedersta fem centimetrarna av maskrosens stjälk på längden i flera smala remsor.
  2. Sätt ner den strimlade stjälken i glaset.
  3. Vänta en stund.

Varför blir det så?

Allt levande är uppbyggt av celler. Osmos handlar om transporten till cellen. Vissa små ämnen (till exempel vatten) kan passera direkt in i cellen, medan andra lite större ämnen blir kvar utanför. Om det finns mycket vatten utanför cellen men lite vatten i cellen kommer vatten att passera rakt in genom cellväggen och tas upp av cellen tills vattenhalten är lika hög i cellen som utanför.

När du sätter maskrosen i vatten tar cellerna i maskrosstjälken upp vatten. Det samlas mycket vatten i stjälken vilket gör att den blir större. Eftersom den mjukare insidan av stjälken kan ta upp mer vatten än den hårdare utsidan så rullar stjälken ihop sig.

En person släpper ett ägg från en trappa. Framför trappen ligger ytterligare tre ägg: ett, trasigt, ett lite sprucket och ett helt. Illustration

Utmana de därhemma! Tävla en och en eller i lag. Du/laget ska bygga en skyddsanordning till ett ägg. Ägget, i sin skyddsanordning, ska sedan släppas från en viss höjd. Om ägget klarar fallet utan att spricka har utmaningen klarats.

Varje deltagare/lag får använda (till exempel)

  • Ett rått ägg
  • 50 cm tejp
  • Ett tidningspapper/-uppslag
  • En plastkasse
  • En tom toarulle

Gör såhär

  1. Bestäm vilken materiel ni får använda, alla lag får samma uppsättning av materiel.
  2. Välj ut ett högt ställe där ni kan släppa äggen. Det kan vara en stol, en stege eller liknande.
  3. Bestäm hur lång tid ni har på er att konstruera, lämplig tid kan vara 5–10 minuter.
  4. Bygg
  5. Släpp!
  6. Höll något ägg?
  7. De ägg som höll släpps igen från en lite högre höjd. Fortsätt att öka höjden tills ni har en vinnande konstruktion!

Varför blir det så?

När ett ägg slår i marken utan skyddsutrustning så deformeras det och går sönder. Det betyder att äggets form förändras eftersom det utsätts för en tryckande kraft, i det här fallet kommer kraften från krocken med marken. Ägget ändrar form när molekylerna i äggskalet bryts loss från varandra.

För att skydda ägget kan man bygga deformationszoner runt ägget. Deformationszonerna ”offrar sig” och deformerar sig istället för ägget, när konstruktionen slår i marken.

Planetskötar-utmaningar

Hjälp oss att kämpa för vår framtid! Utmana dig själv, din familj och dina kompisar.

Vi har bara en planet, vilket inte alla verkar förstå. Därför har Fenomenalen tagit fram 17 utmaningar för dig som vill bli planetskötare – alltså en som hjälper till att ta hand om vår gemensamma planet så att vi får en bra framtid.

Du kan ta dig ann utmaningarna i vilken ordning du vill och i den takt som passar dig. Om du vill kan du skriva ut ett planetskötarkontrakt där du kan fylla i vad just du kan göra för planeten.

Utmaningarna utgår ifrån de globala målen. Om du vill lära dig mer om målen så kan du läsa vår bok #viharbaraen eller kolla in globalamalen.se

Ett barn håller upp ett inslaget paket med krulliga paketsnören. Illustration

Fattigdom kan kännas avlägset, som något som finns i andra länder. Men det finns överallt. På Gotland finns ungefär 1 000 barn som bor i familjer med dålig ekonomi.

Det är viktigt att vi gör vad vi kan för att avskaffa fattigdom. Fler människor med bättre ekonomi innebär fler utbildade, mätta och glada människor. Fulla av möjligheter.

Du kan hjälpa till genom att skänka sådant du inte använder och införa regler om att man ger bort egengjorda saker eller upplevelser när det är dags för kalas. Då kan alla vara med.

Mål 1: Ingen fattigdom

Utmaning: Smarta presenter

Kom överens med dina kompisar att inte köpa nya saker i present till varandra det här året. Istället kan presenterna vara något ni tillverkat själva, något som är köpt på loppis eller något kul att hitta på tillsammans.

Exempel på något att tillverka

Exempel på saker att leta efter på loppis

  • Leksaker
  • Smycken
  • Gosedjur
  • Böcker
  • Pysselgrejer

Exempel på aktivitetspresent

  • Övernattning utomhus en varm sommardag
  • Picknick
  • Pulka-race
  • En fikastund där du serverar något som du bakat

Ett barn rör i en stor gryta. Framför ligger grönsaker och frukt. Illustration

Just nu är 850 miljoner människor i världen hungriga. Några av dem bor här i Sverige. Om man är hungrig får man inte i sig tillräcklig med näring för att orka gå i skola eller arbeta. Samtidigt slängs massor av mat.

Vi och affärerna måste bli bättre på att köpa in lagom mycket så vi inte slänger mat som ligger och blir gammal. Några grejer du kan göra för att spara mat är:

  • Använd all mat som finns i kylskåpet.
  • Kolla med chefen i din närmaste mataffär om de kan tänka sig att sälja kantstötta frukter och grönsaker lite billigare, istället för att kasta. ”Fula” grönsaker smakar faktiskt precis lika bra!

Mål 2: Ingen hunger

Utmaning: skattjaktsmat

Gå på skattjakt i kylskåpet och se om du kan hitta grönsaker som ser lite tråkiga eller skrumpna ut. Kanske hittar du också en ostkant, någon överbliven korvbit eller en halv lök från gårdagens middag. Det du hittat kan du göra en god soppa eller en gryta av! Har du frukt eller bär över? Gör en smarrig paj! Här får du två recept att inspireras av. Och du, det inte gör nåt om du inte har precis de här ingredienserna hemma. Använd det du har!

Skattjakts-soppa

Tänk på att:

  • helst inte blanda gröna och röda grönsaker i en soppa som du skall mixa. Då blir nämligen soppan brun! Smaken är säkert bra men vi ”äter” med ögat också och brun soppa ser inte så aptitlig ut.
  • om du använder söta grönsaker som morötter i soppan är det gott att ha i något surt som apelsin eller citron för att balansera det söta.

Du kan till exempel använda

  • Några morötter
  • Några palsternackor
  • En halv lök
  • Två potatisar
  • 5 dl vatten
  • 1 dl grädde eller mjölk
  • 1 apelsin
  • 1/2 citron
  • 1 buljongtärning
  • Några korvbitar
  • Salt
  • Ingefära
  • Kantbitarna från ett rostbröd

Gör såhär

  1. Skär grönsakerna i bitar och koka dem i vattnet tills de är mjuka, ca 20 minuter. Mixa eller mosa sönder grönsakerna. Lägg i buljongtärning och ingefära. Pressa saften ur citronen och apelsinen och häll i soppan. Häll i grädden. Späd eventuellt med mer vatten till lagom tjock soppa.
  2. Skär brödbitarna i bitar och stek i olja tills de är krispiga och gyllengula. Skär korvbitarna i bitar och stek dem.
  3. Servera brödkrutongerna bredvid soppan. Strössla korvbitarna i soppan på tallriken.

Skattjakts-paj

Till pajsmeten behöver du:

  • 1 dl vetemjöl
  • 1 ½ dl havregryn
  • ½ dl socker
  • 100 g rumstempererat smör

Till fyllning:

  • Frukt som banan (för en riktigt god paj är faktiskt bruna bananer de bästa) eller äpple eller bär: Ta det du har hemma.

Gör såhär

  1. Sätt ugnen på 200 grader.
  2. Blanda alla pajsmetsingredienserna i en bunke.
  3. Skiva bananer eller andra frukter och sprid ut på en plåt. Använder du små bär som hallon kan du sprida ut dem hela.
  4. Klicka ut pajsmeten ovanpå frukten/bären.
  5. Grädda i mitten av ugnen i ca 20–­30 minuter.
  6. Servera gärna med glass eller grädde till.

Ett barn hoppar hopprep. Illustration

Om du mår bra är chansen större att du är med och påverkar och bidrar till att samhället utvecklas.

Sjukvård och medicin

I Sverige har vi gratis sjukvård och medicin för alla barn. Så bra är det inte i alla länder.

Alla måste må så bra som möjligt. Då är det viktigt att mediciner som till exempel antibiotika fungerar. I dag finns det vissa risker med att bakterier inte dör av antibiotika. Bakterierna har byggt upp ett skydd eftersom vi använder för mycket antibiotika både när vi är sjuka, men även när vi föder upp djur.

Ta hand om din kropp

Din kropp mår bra av att äta god och nyttig mat. Den mår även bra av frisk luft och av att röra på sig. Det gör att du håller dig friskare eftersom kroppen blir mer motståndskraftig. Spring, cykla, hoppa, promenera och umgås med dina vänner utomhus.

Kroppens kemi påverkar oss på många sätt. Att röra sig gör att en blir glad och skönt trött. Mycket rörelse varje dag stärker skelettet och musklerna samtidigt som hjärnan får lättare att koncentrera sig. Dagsljuset styr många kemiska funktioner i vår kropp. Hjärnan får bättre fart och gör så att man tänker bättre. En av ljusets viktigaste funktioner är att reglera vakenhet och sömn.

Sov ordentligt

Att sova är livsviktigt! Många sover alldeles för lite. För att få en riktigt bra sömn finns enkla knep:

  • Var ute i dagsljus så ofta du kan!
  • Rör på dig!

Mål 3: Hälsa och välbefinnande

Utmaning: Må bra med kroppens egen kemi

Här kommer flera utmaningar för att få både dig själv och andra att må bra och hålla er friska.

  • Utmana en kompis eller i familjen på att hoppa rep. Ni kan hoppa många hopp, hoppa så långsamt som möjligt eller så snabbt som möjligt. Det viktiga är att ha roligt tillsammans!
  • Om du bor nära skolan eller träningen kan du utmana dina vuxna därhemma, som kanske skjutsar fastän det är nära, att ni går eller cyklar dit tillsammans.
  • Om du har långt till träningen och måste bli skjutsad dit kan du istället utmana de vuxna att ni går eller cyklar tillsammans i området därhemma. Det kanske finns nya stigar eller vägar att upptäcka tillsammans.
  • Kroppens kemi kan också göra oss lyckliga. När någon klappar dig eller kramar dig släpps ett ämne loss i kroppen. Detta ämne heter oxytocin. Det gör att du mår bra. Kramas mycket!
  • Och du! När du använder cykelhjälm, reflexer och lampor ute i trafiken minskar risken för olyckor och du kan fortsätta förändra världen.

Två barn sitter i skolbänkar. Den ena skriver i en bok och den andra räcker upp handen. Illustration

Utbildning är en grundläggande mänsklig rättighet. Forskarna säger att utbildning är viktigt för att vi ska må bra och kunna utveckla vår värld. Med kunskap kan du ta rätt beslut.

I Sverige har vi skolplikt men i flera länder finns barn som inte får eller kan gå i skolan. För länge sedan fick inte alla barn i Sverige heller gå i skolan. Du har alla möjligheter.

Christopher ville gå i skolan

För länge sedan, år 1661, föddes en liten kille i Tingstäde. Han hette Christopher Polhem och han ville helst av allt gå i skolan. Christopher fick gå i skolan i några år, men sen blev han tvungen att arbeta istället.

Då började han tillverka saker som han bytte mot lektioner – han ville lära sig så mycket som möjligt. På det sättet lärde han sig så mycket att han som vuxen blev en berömd uppfinnare.

Christopher Polhem sa: "Ständig flit ger vana, vana ger lust och lusten övervinner allt." Det betyder att allt kanske inte är roligt till en början, men när du lär dig mer och mer så blir det till slut roligt eftersom du har blivit duktig på det.

Läsa för att lära

Christopher Polhem läste böcker varje kväll för att lära sig nya saker. När du läser mycket så lär du dig också förstå nya ord. Att förstå vad du läser är viktigt för att kunna lära dig saker. Tänk på att allt du läser inte behöver vara sant!

Idag är det många som vill berätta vad de själva tycker och då kan det vara lätt att tro att det en läser är fakta när det egentligen är en åsikt. Hör eller läser du om något som låter för bra för att vara sant så är det ofta det – inte sant. Prata med någon vuxen om du har frågor kring det du läser!

Mål 4: God utbildning för alla

Utmaning: Byt kunskap med varandra

  • Byt böcker med varandra och dela med dig av din kunskap! Titta i din bokhylla, visst finns det några böcker som du redan har läst och kan byta med en kompis?
  • Du kan också prata med din lärare om att få ha en bokbytardag i skolan. Ni, både barn och vuxna, kan då ta med böcker hemifrån och byta med varandra.

Ett barn sitter i en skolbänk och räcker upp handen. Illustration

Jämställdhet betyder att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Jämställdhet är ett måste för att vi ska kunna leva hållbart och i fred. Världen blir bättre när alla kan bidra på lika villkor genom sina resurser och kunskaper.

Alla barn har fantastiska förmågor, idéer och drivkrafter. Det måste vi ta tillvara. På din skola finns en läroplan. I den står det att alla ska behandlas lika oavsett kön. Är det så?

Mål 5: Jämställdhet

Utmaning: Lek-spanare

Gå ut som vanligt på rasten i skolan. Ta med papper och penna.
Ta gärna hjälp av en kompis så att en skriver och en räknar.

Skriv ner vilka lekar som leks på rasten. Kanske spelar några fotboll, några spelar King och några hoppar hopprep. Eller så leker barnen på din skola något helt annat. Räkna och anteckna hur många flickor och pojkar som leker varje lek.

Vad kom ni fram till?

  • Leker pojkar och flickor olika saker eller leker de samma lekar tillsammans?
  • Är det någon skillnad på vilka som leker vilka lekar?

Hur leker du?

Leker du lekar där flest flickor eller flest pojkar deltar eller leker du något där ni är ungefär lika många pojkar och flickor? Oavsett vilket så ska du såklart fortsätta med det så länge du tycker att leken är rolig – men nu skall du få en utmaning! Lek något som du inte brukar!

Det är bra att ibland göra något du inte är van vid, för plötsligt upptäcker du något jätteroligt som du inte visste att du tyckte om!

Ett barn håller upp ett glas med vatten mot en dinosaurie (långhals) som står bakom hen. Illustration

Vattnet som finns på jorden har funnits här sen jorden bildades. Vattnet vi dricker är samma som det dinosaurierna drack. Det går runt i ett fantastiskt kretslopp. Problemet är att vi smutsar ner vattnet på ett helt annat sätt än dinosaurierna
och därför måste vi rena vattnet. Därför är det viktigt att du bara spolar ner kiss, bajs och toalettpapper i toaletten.

Vattnets kretslopp

Rent vatten är en förutsättning för allt liv på jorden. Människor, djur och växter släpper ifrån sig vatten. Man säger att vattnet dunstar. Vattnet som dunstar blir till vattenånga som bildar moln. Vattnet i molnet faller ner som regn på växterna som suger upp vattnet. Från växten dunstar vattnet och blir till vattenånga. Ångan blir moln som blir regn och så vidare och så vidare i all oändlighet. Därför kan en säga att vi dricker samma vatten som dinosaurierna eftersom det är samma vatten som går runt hela tiden.

Var bajsar du?

I andra länder finns familjer som inte har rent vatten att dricka eller någon toalett att kissa och bajsa i. Fundera över hur det skulle vara. Var skulle du bajsa om ni inte hade toalett hemma?

Mål 6: Rent vatten och sanitet

Utmaning: Fånga vattenånga

Fånga ånga från jord

  • Ställ en glasburk utomhus på en plats där marken är bar (om du väljer en solig plats så går experimentet fortare).
  • Vänd öppningen nedåt.
  • Titta i burken efter en stund. Vad ser du?

Fånga ånga från dig själv

  • Stoppa in handen i en plastpåse och spänn fast den på handen med hjälp av en löst sittande gummisnodd.
  • Vänta några minuter. Rör dig gärna under tiden!
  • Hur känns det i plastpåsen?
  • Hur ser det ut i plastpåsen?

Fånga ånga från växter

  • Vattna en krukväxt.
  • Trä en plastpåse över krukväxten och stäng till plastpåsen runt stammen med tejp. Tejpa inte på krukväxten utan gör bara plastpåsens öppning så liten som möjligt.
  • Ställ krukväxten ljust och varmt.
  • Titta på plastpåsen efter ett tag. Det kan ta lång stund, kanske flera dagar, beroende på vilken växt det är. Vad ser du?
  • Om det finns det löv på träden kan du göra samma experiment utomhus. Sätt då plastpåsen på en gren med löv och slut öppningen med tejp. Titta i påsen efter några dagar.

Ett barn blåser på en vindsnurra hen håller i handen. Illustration

En energikälla är något som finns i naturen och som kan omvandlas till el och värme. Vi kan få energi från sol, vind,vatten, uran, kol, olja, ved eller annan biomassa.

Energikällor som kan användas om och om igen kallas för förnybara energikällor. De är sol, vind, vatten och biomassa. De är bäst! Eftersom vi gillar el och använder mycket måste vi försöka påverka alla att använda så mycket förnybar elenergi som möjligt, då räcker jordens resurser till fler.

Utmaningar: Sol, vind och vatten

De förnybara energikällorna kan användas till mycket mer än att göra elektricitet av!

Gott med solen!

  • Ta fram några bunkar i olika material.
  • Lägg en bit choklad i varje bunke.
  • Gå ut i solen och rikta in bunkarna så att solen lyser på chokladen.
  • Vänta en stund.
  • Kolla vad som har hänt! Blev det olika resultat i olika bunkar? Smälte chokladen olika fort?
  • Ta en bit frukt och doppa i den smälta chokladen och smaka. Mums!

Flyg högt med luften!

  • Linda en bit ritpapper, ca 10x10 cm, löst runt ett sugrör så att det blir som ett papprör.
  • Papperet skall vara lindat så löst att det lätt kan glida upp och ner längs sugröret.
  • Tejpa ihop pappröret så att det inte lindar upp sig.
  • Platta till ena änden av pappröret, ca 2 cm, och vik ner den mot röret.
  • Tejpa fast.
  • Nu har du en raket!
  • Trä raketen på sugröret.
  • Blås i sugröret!
  • Hur högt kom du? Kan du rikta raketen så att den går ännu högre?

Snurra med vatten!

  • Klipp ut 6 lika stora, fyrkantiga bitar ur ett mjölkpaket.
  • Skär sex ca 2 cm djupa skåror i ett äpple, jämt fördelat runt äpplet.
  • Stick kartongbitarna i skårorna.
  • Stick en blompinne eller en grillpinne genom äpplets kärnhus så den sticker ut lika mycket åt båda hållen.
  • Nu har du ett vattenhjul!
  • Försök att få hjulet att snurra under en vattenstråle. För att inte slösa på vattnet kan du passa på när någon ska tappa upp vatten till något annat.
  • Ät upp äpplet när du har snurrat färdigt!

Mål 7: Hållbar energi för alla

Utmaningar: Sol, vind och vatten

De förnybara energikällorna kan användas till mycket mer än att göra elektricitet av!

Gott med solen!

  • Ta fram några bunkar i olika material.
  • Lägg en bit choklad i varje bunke.
  • Gå ut i solen och rikta in bunkarna så att solen lyser på chokladen.
  • Vänta en stund.
  • Kolla vad som har hänt! Blev det olika resultat i olika bunkar? Smälte chokladen olika fort?
  • Ta en bit frukt och doppa i den smälta chokladen och smaka. Mums!

Flyg högt med luften!

  • Linda en bit ritpapper, ca 10x10 cm, löst runt ett sugrör så att det blir som ett papprör.
  • Papperet skall vara lindat så löst att det lätt kan glida upp och ner längs sugröret.
  • Tejpa ihop pappröret så att det inte lindar upp sig.
  • Platta till ena änden av pappröret, ca 2 cm, och vik ner den mot röret.
  • Tejpa fast.
  • Nu har du en raket!
  • Trä raketen på sugröret.
  • Blås i sugröret!
  • Hur högt kom du? Kan du rikta raketen så att den går ännu högre?

Snurra med vatten!

  • Klipp ut 6 lika stora, fyrkantiga bitar ur ett mjölkpaket.
  • Skär sex ca 2 cm djupa skåror i ett äpple, jämt fördelat runt äpplet.
  • Stick kartongbitarna i skårorna.
  • Stick en blompinne eller en grillpinne genom äpplets kärnhus så den sticker ut lika mycket åt båda hållen.
  • Nu har du ett vattenhjul!
  • Försök att få hjulet att snurra under en vattenstråle. För att inte slösa på vattnet kan du passa på när någon ska tappa upp vatten till något annat.
  • Ät upp äpplet när du har snurrat färdigt!

Ett barn håller en inköpskorg i ena handen och en kartong med ett rättvisemärkt-märke på i andra handen. Illustration

Mer än hälften av alla i världen som arbetar har oschyssta anställningar. Det kan handla om låg lön, konstiga arbetstider och dåliga chefer. Många gånger är kvinnor och barn värst drabbade (ja, det finns barn som måste jobba).

Du kan hjälpa till genom att köpa saker som är märkta med Fairtrade. Det är en märkning på varor som tillverkas på ett bra sätt. Om vi som handlar vill ha saker som är tillverkade på ett schysst sätt kommer tillverkarna att vara tvungna att behandla sina anställda rättvist för att få sälja sina varor.

Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

Utmaning: Rättvis detektiv

Vuxna och barn utför massor av arbete varje dag. Hemma hos er kanske ni behöver fixa frukost, plocka i och ur diskmaskinen, duka bordet, laga mat, läsa läxor, tända eld i pannan, sköta om husdjur och hämta posten varje dag. Varje vecka måste någon handla, städa, tvätta kläder och vattna blommor.

Ditt uppdrag som rättvis detektiv är att undersöka om sysslorna hemma hos er är rättvist fördelade. Det undersöker du med hjälp av statistik. Gör undersökningen under en eller två veckor.

Börja med att skriva upp de sysslor som görs hemma hos er varje dag respektive varje vecka. Be alla i familjen att skriva sitt namn på listan
varje gång en syssla utförs. Be dem också skriva upp ungefär hur lång tid varje syssla tar.

När undersökningen är klar ser du hur många olika saker varje familjemedlem gör och hur lång tid varje familjemedlem arbetar hemma varje vecka.

Vuxna och barn gör förmodligen olika typer av arbeten och arbetar olika lång tid, men ni kan ändå fundera på hur rättvisa ni är i er familj när det gäller hemarbete.

Om det inte verkar rättvist så kan ni tillsammans dela upp arbetet hemma för att det ska bli anständiga och rättvisa arbetsvillkor för alla i familjen!

Be till exempel någon vuxen att visa dig hur det går till att tvätta kläder. Sedan kan du ta ansvar för att sortera ut alla svarta kläder i tvättkorgen, tvätta dem och hänga upp kläderna när maskinen är klar.

Ett barn visar upp en ritning som hen håller i handen. Illustration

Är du klurig, finurlig och påhittig? Du kan ha lösningen på framtidens problem! Dina innovationer kan vara de som hjälper industrin att tillverka saker på ett hållbart sätt. Kanske är det du som kommer på hur man kan bygga vägar eller avloppssystem på ett nytt och spännande sätt. Kör hårt! Innovera mera!

En uppfinning är en lösning på ett speciellt problem. Man kan säga att vi alla är uppfinnare eftersom vi löser problem varje dag.

Allt vi har runt omkring oss är uppfinningar, en del uppfinningar är bra och en del är dåliga. En innovation är en uppfinning som tillverkas och sprids till många människor. Det finns många innovationer som har uppfunnits i Sverige. Skiftnyckeln, blixtlåset, respiratorn, säkerhetsbältet, rörtången, frigolit och dynamit är några exempel på det.

Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur

Utmaning: uppfinn en Hoppetossa

Gör en hoppetossa som tar ett skutt när man trycker på den. Hur högt kan du få hoppetossan att hoppa?

Hur hoppetossan skall se ut och vad den är gjord av bestämmer du själv men använd så lite material som möjligt eller återanvänt/återbrukat material. Bra material kan vara kartong från ett mjölkpaket, piprensare, tunn metall som till exempel aluminiumfolie, hård eller mjuk plast eller sugrör. Sax och tejp kan också vara bra att ha.

Första utmaningen blir att få hoppetossan att hoppa. Vill du ha en större utmaning kan du försöka få hoppetossan att hoppa upp på en liggande bok.

 

Utmaningen har vi lånat från boken "Konstruera mera: 33 kluriga uppdrag från Teknikens hus" av Ann-Gerd Eriksson.

Ett barn sitter och håller skyltar och en ballong i sina händer. Illustration

Vår planet tillhör alla. Inga länder eller gränser kan ändra på det. Vi måste dela på resurserna. Jämlikt. Jämlikhet betyder att alla har lika rättigheter. Det ska inte spela någon roll vilka förmågor du har, vilket land du bor i eller kommer ifrån, vilken hudfärg, kön eller religion du har. Alla ska ha samma möjligheter!

Tänk att vi människor är så lika varandra! I grund och botten är vi mer lika varandra än olika. Människor har drömmar, viljor, känslor och förmågor. Det gör oss lika. Vi drömmer, känner och vill olika saker. Några av oss har lätt för
matematik eller kan springa fort, några har svårt att nå saker, några har glasögon och några hör dåligt. Det gör oss olika. Även andra saker gör oss olika. Vilken färg på håret vi har, var vi är födda, vilka vi bor tillsammans med, vilket språk vi använder eller vilka vi älskar gör oss olika. Att vi är födda, att vi har ett språk och att vi älskar gör oss lika.

Det är ibland svårt att föreställa sig hur någon annan har det men försök föreställa dig hur det skulle vara om du var någon annan, någon med andra förmågor än dem du har. Vem skulle du vara då? Vilka förmågor skulle du ha? Vilka förmågor skulle du inte ha?

Mål 10: Minskad ojämlikhet

Utmaning: gör vardagliga saker på ett annat sätt

  • Ställ dig framför handfatet och be någon att knyta en ögonbindel på dig. Prova sedan att borsta tänderna utan att kunna se.
  • Prova att klä på dig med hjälp av bara en hand. En riktigt klurig utmaning är att knyta skorna med en hand.
  • Sätt dig på en stol i köket. Försök nå det du behöver för att kunna duka bordet utan att resa dig upp.

Ett barn planterar en grön kvist i en hög med jord. Illustration

Städerna växer snabbt eftersom många flyttar dit. Det ställer krav på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt att leva. Vi måste tänka om och tänka nytt. Det är spännande och möjligheterna är oändliga eftersom den nya staden ännu inte finns.

För att vi, städerna och naturen ska må bra är det viktigt att vi planterar träd och växter i städerna. De hjälper bland annat till med att skapa mysiga miljöer, ta hand om föroreningar och sänka temperaturen.

För att växterna ska kunna leva vidare behöver deras frömjöl – pollen – spridas till andra blommor. Det kallas pollinering. Insekter som bin, fjärilar och humlor,
är viktiga pollinerare. Insekterna behöver någonstans att bo, lägga sina ägg och
övervintra men i våra välstädade trädgårdar och parker kan det vara svårt
för insekterna att hitta en bra boplats.

Mål 11: Hållbara städer och samhällen

Utmaning: Lägenheter för insekter

Du behöver

  • Olika sorters naturmaterial som torra löv ihåliga blomstänglar, vass, träbitar och wellpapp
  • Flera behållare, till exempel avklippta PET-flaskor, blomkrukor eller liknande. Det är viktigt att det finns en botten i behållaren så att vinden inte kan blåsa rakt igenom (om det finns ett hål i blomkrukan så gör det ingenting).
  • Snöre
  • Hönsnät om du har

Gör så här

  1. Klipp blomstänglarna så att de är lite kortare än vad behållaren är djup. Fyll behållaren med så många stänglar som får plats. När du hänger upp behållaren ska inget ramla ut.
  2. Fyll fler behållare med olika saker; en med löv, en med rullad wellpapp och så vidare. För att inget skall ramla ut när du hänger upp bostäderna så kan du sätta för ett hönsnät eller binda fast allt med snöre.
  3. Be en vuxen att borra flera hål i en träbit. Hålen kan vara mellan 2 till 8 mm i diameter och 5–6 cm djupa (borra inte hål tvärs igenom träbiten, då blåser det tvärs igenom).
  4. Linda ett snöre runt behållaren och häng upp utomhus på en varm men inte alltför solig plats.
  5. Nu kan insekterna flytta in!

Vill du få inspiration så kan du kolla in hur andra har byggt sina bostäder för insekter. Sök på sociala medier eller googla på insektshotell, bihotell eller liknande. Det finns många roliga, fiffiga och snygga lösningar.

Ett barn visar upp en nyckelknippa som hen håller i handen. Illustration

Att tillverka och handla massor med saker påverkar miljön på ett negativt sätt. Därför måste vi se till att bara handla det vi behöver och det ska vara tillverkat på ett schysst sätt och av ofarliga ämnen. Något som är kul och kreativt är att försöka tillverka något nytt av något gammalt. Använd din fantasi och återvinn, återanvänd och återbruka!

Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion

Utmaning: Använd det du har hemma!

Många av oss samlar på saker. En del samlar på kapsyler, andra samlar på bokmärken eller kaffekoppar. Ibland tröttnar en på sin samling, då kan en passa på att göra något roligt av prylarna i samlingen.

Varje dag samlar vi också på skräp, sånt som sedan hamnar på återvinningsstationen eller i soptunnan för brännbart. Kolla lite extra noga i skräpsamlingarna därhemma. Där kan det finnas material att tillverka nya saker av! När du använder det du redan har slipper du att köpa nya saker och bidrar på så sätt till ett hållbart samhälle.

Några tips på återbrukspyssel

  • Av kapsyler och skruvkorkar kan du göra en magnet till kylskåpet eller en nål till anslagstavlan. Skriv något fint eller rita en bild som du klipper ut. Klistra fast den på ena sidan av korken. Klistra fast ett häftstift eller en magnet på andra sidan.
  • Av kapsyler kan du göra ett grytunderlägg. Klipp ut en bit hård kartong ca 10x10 cm. Klistra på kapsyler på kartongen, över hela ytan. När limmet har torkat kan du jämna till kartongens kant med en sax.
  • Av värmeljuskoppar kan du göra ett julgranshänge. Använd en vanlig hushållssax och klipp raka eller sneda klipp runt om hela ljuskoppen. Om du klipper sneda klipp tar du bort de trianglar som har spetsen ner mot botten av ljuskoppen. Vik ut de klippta kanterna så det blir som en platt stjärna. Var försiktig så du inte skadar dig på den vassa metallen! Limma ihop två stjärnor med en bit böjd ståltråd emellan. Häng i granen!
  • Du kan också göra en blomma av ljuskopparna. Gör på samma sätt som till
    julgranshänget men använd piprensare för att göra skaft och blad.

Ett barn cyklar. Illustration

Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. En stor andel av de ökade utsläppen kommer från sättet vi utvinner, omvandlar och använder fossil energi och som vi använder som exempelvis bränsle i våra bilar.

När koldioxiden fanns kvar i oljan långt nere i jorden så var det ingen fara men nu när vi släpper ut koldioxiden i luften så ställer det till med stora problem på vår planet. Koldioxiden gör att värmen på jorden stiger, vilket i sin tur leder till att balansen rubbas och det kan bli naturkatastrofer, svårare att odla och svårt att få tag i rent vatten.

De flesta bilar, lastbilar och flyg drivs på bensin och bensin är gjord av olja och mycket av den plast vi använder är gjord av olja. I olja och bensin finns koldioxid som åker med avgaserna ut i luften. Plastsopor bränns ofta och då släpps koldioxid ut i luften.

Det bästa är om vi inte använder bensin eller plast alls och för att göra det måste vi ändra våra vanor. Det kan vara svårt att ändra vanor men tillsammans
lyckas vi! Så vad kan vi göra då? Jo, cykla och promenera. Om du inte måste åka bil, ta cykeln!

Mål 13: Bekämpa klimatförändringen

Utmaning: Full fart framåt!

Kom överens i familjen om fem saker att göra för att minska utsläppen av koldioxid. Här är några exempel:

  • Om du bor nära skolan eller träningen kan du utmana dina vuxna därhemma, som kanske skjutsar fastän det är nära, att ni går eller cyklar dit tillsammans.
  • Föreslå att ni åker tåg i Sverige eller i Europa istället för att flyga långt bort på semester.
  • Köp saker som är tillverkade av annat än plast. Det finns till exemepel vattenflaskor och matlådor som är gjorda av metall eller glas.
  • Handla begagnat. På loppisar, auktioner och på nätet finns många begagnade saker att köpa istället för att köpa nytt. Förmodligen blir du ensam om att ha just den coola prylen!
  • Sy en kasse av en urvuxen eller urtvättad tröja så du slipper köpa kasse i affären. Ta en tröja som du inte längre använder och klipp av ärmarna. Vänd tröjan ut-och-in och sy igen ärmhålen och halsringningen. Sy fast handtag av begagnat tyg. Dekorera kassen med något du kan sy fast eller skriv och rita något fint på den.

Ett barn simmar med tång i handen simmar bland fiskar. Illustration

Det finns mycket föroreningar i haven. I Stilla havet har det bildats en hel kontinent som är gjord av plast. I Östersjön finns också massor av plast. Fiskarna blir färre och färre. Haven mår dåligt. Vi människor måste skärpa oss!

Det är dags att lära sig hur vi kan bevara och använda haven och de marina resurserna på ett sätt som gör att haven inte blir sämre. Det finns forskare som börjat odla alger i haven, som en åker, fast i havet. Alger kan användas i mat, göras batterier av, till biogas eller kanske till plast. Det kan bli en fantastisk resurs.

Mål 14: Hav och marina resurser

Utmaning: Alger på tallriken? Testa – det är fina fisken!

Några av de marina resurserna är salt, alger och fisk. När du lägger salt på färsk fisk eller gurka så sker osmos. Inne i gurkans eller fiskens celler finns vatten och salt. Utanför finns också vatten och salt men mycket mer salt än inne i cellerna. Vattnet tar sig ut ur cellerna för att utjämna salthalten. Cellen strävar efter att det ska vara samma salthalt utanför och inuti cellen. Resultatet blir en fisk som blir rimmad eller gravad beroende på hur mycket salt och
socker man har i receptet. Gurkan blir mindre vätskefylld och kan användas i till exempel tzatziki.

Prova också att äta alger! Torkad algsallad och noriark hittar du i hyllan för asiatiska varor i mataffären. Det finns gott om recept för att laga mat av havets resurser. Här är några av Fenomenalens favoriter!

Rimmad lax

Du behöver:

  • 800 g färsk laxsida i bit (med skinn)
  • 1 ½ dl salt
  • ¾ dl strösocker

Gör såhär:

  1. Blanda salt och socker och gnid in laxens båda sidor med blandningen.
  2. Lägg laxen med den skinnfria sidan nedåt i en form. Täck över laxen och låt den ligga i kylen i 2–3 dagar.
  3. Ta upp laxen och skär den i tunna skivor med en vass kniv.

Tzatziki

Du behöver:

  • 2 dl fast yoghurt, exempelvis grekisk eller turkisk.
  • 1/2 gurka
  • 1/2 tsk salt
  • 1 vitlöksklyfta
  • 1 msk olivolja

Gör såhär:

  1. Skölj gurkan och riv den på grövsta sidan på råkostjärnet. Lägg i en sil och strö över salt.
  2. Låt rinna av i 30 minuter. Krama ur saften med handen.
  3. Rör ihop yoghurt, pressad vitlök, gurkrasp och olivolja.

Alg- och sesamsalt

Du behöver:

  • 1 noriark
  • 2 tsk flingsalt
  • 2 msk rostade sesamfrön

Gör såhär:

  1. Rosta noriarket hastigt, några sekunder på varje sida, i en torr och het stekpanna.
  2. Blanda flingsalt och rostade sesamfrön i en bunke.
  3. Smula ner noriarket i bunken och blanda.
  4. Serveras på ugnsrostade grönsaker.

Algsallad

Du behöver:

  • 1 påse algsallad
  • 1 msk sesamolja
  • ½ tsk chiliflakes
  • 2 tsk japansk soja

Gör såhär:

  1. Lägg algsalladen i blöt enligt anvisning på förpackningen.
  2. Låt rinna av på hushållspapper och lägg sedan i en skål.
  3. Blanda i resten av ingredienserna.

Ett barn sitter och tittar på en fjäril som flyger över barnets huvud. Illustration

Allt i naturen har en uppgift – därför är alla viktiga och mångfald en nödvändighet. När naturen hjälper oss kallas det ekosystemtjänster. Ett exempel på det är träd som svalkar och ger oss syre.

Vi behöver så stor biologisk mångfald som möjligt för att jorden ska må bra. Om någon del av naturen försvinner rubbas balansen och en del av ekosystemet blir skadat. På Gotland finns 1 470 arter som är hotade och som riskerar att försvinna. Det är många! Vi måste hjälpas åt för att så många växter och djur som möjligt ska finnas kvar!

Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald

Utmaning: Balansera mera!

Plantera en restaurang för insekter
På hösten kan du plantera växter som blommar tidigt på våren så att de fjärilar och insekter som vaknar tidigt har något att äta. Vårlökar som krokus, tulpan, scilla, påsklilja och snödroppar är några växter som insekterna tycker om. Du kan plantera vårlökar långt in på hösten, ända fram till att marken blir frusen.

Andra växter som kan planteras på hösten är kryddor som timjan och oregano. Insekter tycker mycket om krydd- växternas blommor och du kan använda bladen i matlagningen.

Städa inte så mycket i din trädgård
Många djur och insekter tycker om att bo i gamla stubbar, halvmurket trä och i lövhögar. Därför är det bra att låta en del grenar ligga kvar i trädgården på någon bra plats. Lämna också kvar lövhögar i trädgården, gärna i lä så en höststorm inte får löven att flyga iväg. Kanske flyttar en igelkott in din lövhög!

Ät mat som är producerad på Gotland eller i Sverige
På Gotland har vi många lamm som betar vilket är bra för den biologiska mångfalden. I hagar med betande djur hålls ogräs och buskage borta och då trivs många sällsynta växter och djur. Därför är det bra att handla svensk mjölk och kött från betande djur. Kan du välja ekologiskt producerad mat så är det ännu bättre för den biologiska mångfalden.

Miljömärkning i badrummet
Använd tvättmedel, tvål, schampo och hudvårdsprodukter som är märkta med någon certifierad miljömärkning. Då kommer så lite skadliga ämnen som möjligt ut i naturen via vattnet och fler arter kan klara sig.

Ett barn sitter med olivkvist i handen och tiddar på en vit duva. Illustration

Våld i alla former är det största hotet mot utveckling! Inga framsteg kan nås i en värld med våld, konflikt eller hot om våld. Fred och frihet är enda lösningen. Att människor har möjlighet att påverka och vetskap om att lagen behandlar alla lika gör att det blir färre konflikter. Du och dina kompisar måste hjälpas åt att lösa konflikter innan det slutar med bråk. Slagsmål slutar aldrig bra, för någon. Precis som krig.

Vi på Fenomenalen och många med oss är övertygade om att glädje kan förändra världen. Vi kallar det glad-teorin. När du ler skickas signaler som
säger ”glad” till hjärnan – och du känner dig gladare.

Glädje är smittsamt

När du ser någon le mot dig är det svårt att inte le tillbaka. I våra hjärnor finns ”spegelneuroner” som bland annat aktiveras när vi tittar på andra människor och då gör vi gärna som andra gör. Vi gäspar när andra gäspar och skrattar när andra skrattar – vi är härmapor helt enkelt. Om någon är snäll mot dig vill du gärna vara snäll tillbaka.

Fred börjar med mig och dig. Det börjar med något så enkelt som att vara snäll. Den som är snäll mot andra bidrar till att förändra världen till en fredligare plats.

Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Utmaning: Snälla dig!

Ditt uppdrag är att under en vecka göra andra glada genom ditt sätt att vara. Föreslå att hela klassen deltar i uppdraget. Ser ni någon skillnad efter veckan?

Att vara snäll är oftast ganska lätt:

  • Le mot alla du möter på gatan.
  • Beröm någon du inte känner.
  • Hälsa på någon som du inte brukar prata med.
  • Ge en komplimang.
  • Låt någon annan ta först av något ni blir bjudna på.
  • Håll upp dörren för den som kommer efter.
  • Säg tack! Tack för maten, tack för skjutsen och så vidare.
  • Om någon ser osäker eller vilse ut så fråga om den behöver hjälp.
  • Om du vill säga något snällt till nån du inte känner men inte riktigt vågar, så kan du bli en hemlig kompis: Rita en fin teckning eller skriv ett fint meddelande. Du kan till exempel skriva ”Jag är glad att du finns!” på en lapp och lägga den i den personens fack i skolan eller skicka det som brev.

Många barn samlade kring en jordglob. Illustration

Det kommer krävas massor med jobb och engagemang för att vår framtid ska bli så ljus som vi önskar. Det är därför vi alla behövs! Alla på vår planet måste hjälpas åt. Alla kan göra något och det är tillsammans, som Planetskötare, vi bygger framtiden!

Att vara planetskötare är inget nytt. Tillsammans har vi länge gjort saker för att Jorden ska bli en bättre plats att vara på. Fast vi har kanske inte tänkt på att vi faktiskt är just planetskötare.

Tittar vi ungefär femtio år tillbaka i tiden så har det hänt mycket som är bra. Fråga en vuxen som är runt femtio år om hur det var när hen var liten. Satt de med eller utan bilbälte i bilen? Använde de cykelhjälm? Vad lekte de på rasten? Vad såg de på TV? Vilka uppfinningar fanns inte då? Vilka uppfinningar fanns då som inte används nu? Tycker de att världen har blivit bättre?

3 saker som har blivit bättre på 25 år

  1. Färre fattiga
    För 25 år sedan levde 1 700 miljoner människor i extrem fattigdom. Idag har det minskat till 700 miljoner.
  2. Fler barn går i skola
    För 25 år sedan började ungefär 8 av 10 barn i skolan. Idag är det 9 av 10 barn som börjar skolan.
  3. Fler har rent vatten
    Flera miljoner människor har fått tillgång till rent vatten de senaste 25 åren.

Mål 17: Genomförande och globalt partnerskap

Utmaning: Sprid din kunskap!

Vilket är ditt bästa planetskötartips? Har du kommit på egna smarta idéer som du kan tipsa om, eller vill du berätta om något fiffigt ni gör hemma? Gör det. Bra idéer är till för att spridas!

Prata med alla du känner om de Globala målen och hur du och alla människor kan bidra till en hållbar utveckling. Hjälp till att sprida kunskap om de framsteg och bra exempel som finns. Världen blir bättre och vi är en del av förändringen!

Fenomenalen Science Center

Skeppsbron 4

621 57 Visby

Sidinformation

Senast uppdaterad:
11 april 2024
Dela sidan