Gå till startsidan
Gå till startsidan
Sök

Samordnad individuell plan – SIP

Här hittar du som arbetar med SIP sådant som kan hjälpa dig i arbetet, som aktuellt informationsmaterial och länkar till utbildningar.

En SIP-plan samordnar insatser för den som behöver vård, stöd och hjälp från flera samtidigt. Den ska vara individuellt utformad. På ett SIP-möte träffas personer från olika verksamheter och professioner som har ansvar för att den enskilde får den hjälp den behöver.

Riktlinje

Riktlinjen gäller för medarbetare inom socialtjänst, skola och hälso- och sjukvård i Region Gotland. Här inkluderas även privata utförare och fristående verksamheter som regionen har avtal med.

Manual

SIP-manualen tydliggör roller och arbetsuppgifter i SIP-processen och fungerar som ett stöd och en vägledning i det praktiska arbetet med SIP.

Ej pågående insatser barn och unga

För familjer med barn i åldrarna 0–16 år som inte har pågående insatser hos annan verksamhet väljs Fossam som första steg. Fossam står för Första linjen, socialtjänst och skola i samverkan och kan ge stöd med följande:

  • kartläggning av barnets och familjens behov-vägledning kring samordnat stöd-bedömning om en SIP är aktuell
  • planera för uppföljning ca 6 veckor senare
  • erbjuda eller initiera stöd och insatser (öppna insatser)

Kontakta Fossam för stöd!

Informationsmaterial om SIP

För att underlätta kommunikationen kring SIP och tydliggöra hur processen går till finns två informationsfoldrar. Använda gärna dessa när ni informerar och förbereder en SIP tillsammans med den enskilde:

Delaktighet - Min röst på SIP

Individens delaktighet är central i SIP. Min röst på SIP finns som ett stöd för att öka delaktigheten. Den enskilde får själv bestämma vad som är viktigt att lyfta, hur hen vill berätta det och vad hen inte vill prata om. Det gör deras perspektiv synligt och ger inflytande i planeringen.

Som personal kan du använda det för att:

  • Förbereda dem som behöver stöd inför och under mötet
  • Stärka individens röst och delaktighet under hela SIP-processen

Det handlar om att möta individen – och visa att deras röst spelar roll, inte bara i teorin utan i praktiken.

Mallar

Som stöd i det praktiska arbetet har tre mallar tagits fram: SIP-samtycke, SIP-kallelse och SIP-plan. De gäller oavsett ålder. SIP-kallelse och SIP-plan skickas alltid genom säkra meddelanden.

  • För skolan finns mallarna i Prorenata
  • För SOF finns mallarna i Lifecare och Treserva
  • För HSF är arbetet i gång med att införa dem i TakeCare, använd dokumenten från docpoint så länge.

Mallarna nedan är åldersoberoende och endast för de som inte har mallarna i sina förvaltningssystem samt för externa aktörer.

Utbildningar och utbildningsmaterial

Utbildningarna är öppna för alla, men externa användare behöver registrera sig första gången de anmäler sig till en utbildning. Arbetar du inom Region Gotland behöver du logga in i kompetensportalen för att det ska registreras att du gått kursen.

Vilken SIP-utbildning passar dig?

Utbildningarna Lär dig mer om SIP och Använd SIP riktar sig till olika målgrupper. Du går endast den utbildning som passar din roll och målgrupp. Du ska alltså inte gå båda utbildningarna.

Lär dig mer om SIP är för dig som arbetar nära individen och kan upptäcka behovet av en samordnad individuell plan, SIP. Du kan också komma att delta i SIP-möten eller ha en roll i att informera individen och närstående om vad SIP är och när SIP kan vara aktuellt.

Använd SIP är för dig som ska genomföra SIP i praktiken. Utbildningen passar dig som har ansvar för att initiera, planera, samordna eller följa upp SIP tillsammans med individen och berörda aktörer.

Syftet är att du ska få rätt kunskap utifrån din roll, så att SIP används på ett tydligt och samordnat sätt när individen har behov av insatser från flera verksamheter.

SIP - Barn och unga

Utbildningarna riktar sig till dig som arbetar med barn och unga som har behov av samordnade insatser. Gäller alla skolformer, från förskola till och med gymnasiet.

Utbildningarna är digtala. Efter varje avsnitt finns frågor där du kan testa dina kunskaper.

Ge din SIP-kompetens en boost!

Boostsessionen är nästa steg för dig som har gått ”Använd SIP - barn och unga fördjupning”. Under ett fysiskt, lärarlett kurstillfälle får du öva på SIP-processen tillsammans med kollegor från andra förvaltningar och samverkansparter. Det är ett värdefullt tillfälle att vässa dina färdigheter.

Klicka på länken nedan för att anmäla dig och välj ett tillfälle.

SIP - Vuxna

Utbildningen riktar sig till dig inom hälso- och sjukvården eller socialtjänsten som arbetar med vuxna individer som har behov av samordnade insatser från båda huvudmännen. Du kan också gå utbildningen om du jobbar inom andra verksamheter som berörs av SIP-processen.

SIP-ledarskapsutbildning

SIP är inte enbart ett möte eller ett dokument, utan ett arbetssätt som bygger på gemensamt ansvar, tydliga roller och en fungerande samverkanskultur. Som ledare har du en nyckelroll i att skapa förutsättningar för att personer med behov av insatser från flera verksamheter får ett samordnat stöd och inte faller mellan stolarna.

SIP-ledarskapsutbildningen riktar sig till chefer och andra ledare som vill stärka samverkan kring SIP i det dagliga arbetet. Utbildningen är lärarledd och genomförs fysiskt. Här får ni möjlighet att stanna upp, utbyta erfarenheter och utveckla ert ledarskap med fokus på hur SIP kan användas som stöd för samordning runt individen.”

Klicka på länken nedan för att anmäla dig och välj ett tillfälle.

Du som är chef kan gärna använda vårt APT-material. Upplägget på APT-materialet är en Powerpoint-presentation med tillhörande manus och diskussionsfrågor om Region Gotlands kompetenshöjande utvecklingsarbete om SIP.

Här kan du ladda ner APT-material för SIP pptx, 226 kB.

Filmer

Filmen Nadjas SIP

Filmen Nadjas SIP visar hur det går till när skolan, socialtjänsten och BUP gör en SIP tillsammans med Nadja och hennes mamma. Följ med på förmöte och SIP-möte. Filmen är framtagen av Uppdrag Psykisk Hälsa.

Filmen om Alex som får en SIP

I filmen berättar Alex ur barnets perspektiv hur det är att få en SIP. Filmen finns textad på arabiska, somaliska, tigrinja, romani, dari, engelska och svenska. Filmen är framtagen av Uppdrag Psykisk Hälsa.

Mötescirklar

Trygga möten behöver struktur. Med hjälp av mötescirkeln får alla deltagare möjlighet att förbereda sig inför mötet och kan i förväg få förståelse för hur det går till. Följ länken nedan och skrolla ned en bit på sidan för att ladda ner mötescirklarna. De går sedan att skriva ut.

Aktuellt

Nya mallar

Under rubriken Mallar på den här sidan finns nu även åldersoberoende mallar som kan användas av dig som inte har mallarna i ditt förvaltningssystem och av externa aktörer. Det finns nya mallar för samtycke, kallelse och plan.

Arkiv

Nu finns det en manual för SIP

Vi är glada att kunna presentera en manual som ger oss ett gemensamt arbetssätt i SIP-processen.

För dig som medarbetare innebär den tydliga roller, delat ansvar och en SIP plan där den enskildes röst och den enskildes delaktighet leder arbetet. Det gör att vi kan ge rätt stöd i rätt tid, samordnat kring det som är viktigast för personen. Genom hela SIP-processen, från upptäckt till avslut, vet vi alltid vem som gör vad och samarbetet mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård blir enklare.

Elisabet Jonsson Höök, projektledare SIP
Blerina Rabushaj, SIP-samordnare

Ge din SIP-kompetens en boost!

Boostsessionen är nästa steg för dig som har gått fördjupningskursen i SIP – barn och unga. Under ett fysiskt, lärarlett kurstillfälle får du öva på SIP-processen tillsammans med kollegor från andra förvaltningar och samverkansparter. Det är ett värdefullt tillfälle att vässa dina färdigheter, stärka samarbetet och få nya perspektiv.

Anmälan

Logga in och anmäl dig i Kompetensportalen.
Välj ett tillfälle.

FAQ – SIP vanliga frågor och svar

Nej. Det viktiga är att rätt personer deltar – de som kan bidra till planeringen och har ansvar för insatserna. Ibland behöver en chef vara med, särskilt om beslut krävs på högre nivå, men ofta räcker det med den som är exempelvis handläggare eller behandlare.

Ja, om du är en del av personens stöd eller vård och kan bidra till planen. SIP bygger på samverkan, så alla berörda aktörer har en skyldighet att delta. Det är dock möjligt att skicka en ersättare om du själv inte kan, så länge någon kan representera din funktion.

Blir du kallad vid ej pågående insatser är det den kallade verksamheten som bedömer vem de vill skall delta på SIP. Bedömer de att det är en annan verksamhet som skall delta så är man skyldig att processa kallelsen internt så att den hamnar rätt.

Tänk på att både vid pågående och ej pågående insatser skall den enskildes önskemål om vem som skall delta tillgodoses så långt det är möjligt då SIP är individens plan. Se SIP-manual för mer information.

När en part gjort en bedömning till SIP så är det viktigt att respektera den bedömningen. I vissa fall kanske man inte gör samma bedömning, då måste kontakt tas med den part som kallade till SIP för att föra en dialog kring det.
Se SIP-manual vad som gäller vid bedömning.

En SIP ska vara tydlig, enkel och konkret. Skriv vem som gör vad, när och hur. Följ mallarnas struktur, undvik långa utredningstexter. Exempel på hur man kan skriva.

  • "Socialtjänsten bokar kontaktperson senast 15/9."
  • "Skolkuratorn träffar eleven en gång i veckan, start v. 37."

Tips! Inför SIP bör både samordnaren och de kallade förbereda sig i förväg i tanken utifrån SIP-planens struktur – vad (delmål), vem, när och hur – så blir planeringen lättare att formulera, mer konkret och tidsbesparande.

Sedan 1 januari 2010 kräver HSL (16 kap. 4 §) och SoL (10 kap. 8 §) att en samordnad individuell plan (SIP) tas fram när den enskilde behöver insatser från minst två huvudmän. Regioner och kommuner väljer själva hur samverkan ska organiseras. Eftersom skolan också har samverkansskyldighet har Region Gotland beslutat att skolan är en jämbördig part i SIP-arbetet.

  • Om både hälso- och sjukvård och socialtjänst behövs måste båda dessa huvudmän delta i SIP.
  • Om behoven gäller endast skola och socialtjänst eller endast skola och vård kan de två genomföra en SIP tillsammans, med den enskildes och i förekommande fall vårdnadshavarens samtycke.

Huvudregeln är att båda vårdnadshavare behöver samtycka om barnet är under 18 år. Men om det finns särskilda skäl (till exempel ensam vårdnad eller akuta behov) kan en SIP ändå upprättas med stöd i lag eller socialtjänstens ansvar. Här måste du alltid göra en bedömning i linje med lagstiftningen.

Barnets delaktighet är central. Om barnet säger nej är det viktigt att lyssna, men ibland kan SIP ändå behövas om barnets behov är omfattande och det finns vårdnadshavare som samtycker. I praktiken försöker man alltid motivera barnet och hitta en delaktighetsform som känns trygg. En SIP utan barnets delaktighet riskerar att bli svagare, så här krävs extra varsamhet.

Skillnaden är att SIP är lagreglerad och ger en tydlig struktur:

  • Samtycke krävs
  • Alla ansvar tydliggörs skriftligt
  • Planen följs upp
  • Individen sätts i centrum

Andra möten kan vara mer informella eller tillfälliga. Om syftet är att samordna insatser för individen, då ska SIP användas. I Region Gotlands gemensamma ramverk för samverkan skola, vård och omsorg är det fastslaget att SIP är Regionens huvudsamverkansverktyg.

Att individen har pågående insatser betyder inte automatiskt att det är en SIP. Det avgörande är om insatserna behöver samordnas mellan flera aktörer.

De är bedömningsgrunden för SIP som man kan titta på för att bedöma om det är en SIP. Se SIP-manual för bedömning av SIP.

Har du stöd bara från en verksamhet (till exempel endast socialtjänsten eller endast vården) så är det inte en SIP, även om insatserna pågår.

SIP kan upprättas inför kommande insatser. Om bedömningen är att minst två huvudmän kommer att behöva involveras, till exempel skola och vård eller vård och socialtjänst, kan en planerande SIP genomföras redan innan insatserna har startat.

För barn och unga 0–16 skall man i första hand vända sig till Fossam som beskrivet i SIP-manualen ovan. För barn över 16 år kan man kalla till SIP.

Kallelsen ska skickas till rätt funktionsbrevlåda eller mottagning hos respektive verksamhet, till exempel skola, hälso- och sjukvård eller socialtjänst, se ”Kontaktlista barn och unga”.

Övriga ärenden
I övriga ärenden skickas kallelsen till den verksamhet som bedöms vara lämplig.

Se SIP-manualen för stöd i bedömningen och vägledning när det ännu inte finns pågående insatser.

Kontakta oss vid frågor om SIP

Du är välkommen att kontakta oss om du behöver stöd i SIP-arbetet.

Blerina Rabushaj, SIP-samordnare
blerina.rabushaj@edu.gotland.se

Elisabet Jonsson Höök, projektledare SIP
elisabeth.jonsson-hook@gotland.se

Hantera prenumeration

Relaterad information

Kontakta oss

Region Gotlands kundtjänst

Saknar du specifika kontaktuppgifter kan du alltid ringa eller skicka e-post så hjälper vi dig att nå rätt person eller verksamhet.

0498-26 90 00

regiongotland@gotland.se

Sidinformation

Senast uppdaterad:
9 juni 2026