Grundvatten

Gotlands grundvattenförutsättningar

Gotlands grundvatten är extra sårbart på grund av våra tunna jordtäcken och sprickiga kalkberggrund. Större vattenhållande avlagringar i form av till exempel rullstensåsar saknas nästan helt. Kalberggrundens magasinerande förmåga är låg, förutom i enstaka sprickrika så kallade karstområden.

Detta gör att magasineringsförmågan av grundvatten är liten och att skyddet mot föroreningar är dåligt överlag. De sand- och grusavlagringar som finns är sällan skyddade och används ofta som recipient för avloppsvatten. Dessutom måste man beakta att det finns relikt saltvatten under det söta grundvattnet på hela Gotland med varierande djup, vilket gör att endast en del av det vattnet är tillgängligt som användbart sötvatten.

Eftersom grundvattnet är så sårbart är det extra viktigt med rätt placering och utförande vid anläggande av avlopp samt av djupborrade brunnar för energi och dricksvatten. Det skapar förutsättningar för en mer hållbar vattenförsörjning på Gotland så att god kvalitet och kvantitet på vattnet bevaras i möjligaste mån.

Klimatmodeller anger att vi kommer att få längre torrperioder, vilket innebär lägre sötvattentillgång under den säsong vi behöver vattnet som mest. Enligt SMHI:s klimatologer har den Gotländska vintern på mindre än 60 år blivit ca 50 dagar kortare.

Samtidigt som vi får mer nederbörd så innebär längre växtsäsong och mer avdunstning fler, längre sommartorkor. I kombination med att vi har låg magasinerande kapacitet skapar det allt större utmaningar med vattentillgång. En av Gotlands största utmaningar vad gäller grundvatten och vattenförsörjning är att skapa fler grundvattenförstärkande åtgärder. De kan bestå av enkla små åtgärder men även större projekt, till exempel uppdämning av utbrukade myrar, höjda vattennivåer i våtmarker m.m.