Besöksnäring

Begreppen destinationsutveckling och platsutveckling hänger ihop men beskriver olika perspektiv.

Destinationsutveckling handlar om att utveckla Gotland som resmål. Fokus ligger då på upplevelser, aktiviteter, service och marknadsföring som gör att fler vill besöka ön.
Platsutveckling är ett bredare perspektiv. Här handlar det om att utveckla Gotland som en bra plats att bo, verka och besöka. Det omfattar till exempel livsmiljö, näringsliv, kultur, tillgänglighet och hållbar utveckling.

Destinationsutveckling är därför en del av platsutvecklingen. När besöksnäringen utvecklas på ett hållbart sätt kan den bidra till både lokal livskvalitet och ekonomisk utveckling.

Geografiskt kan det upplevas som en förminskning av målet – men i själva verket flyttar vi ribban uppåt. Sverige ligger i topp på internationella rankinglistor över världens mest hållbara destination och den nya formuleringen innebär att Gotland siktar högre än tidigare.

Genom att utveckla Gotland som en plats som är attraktiv att bo, verka och besöka. Det innebär att stärka besöksnäringen året runt, sprida besökare över fler delar av ön och utveckla upplevelser som tar hänsyn till Gotlands natur, kultur och lokalsamhälle.

Turismen kan bidra till både hållbar utveckling, företagande och livskvalitet för dem som bor på ön. Det är en motor som vi måste styra med klokhet och långsiktighet.

För att nå målen i besöksnäringsstrategin behöver insatser fokuseras på dessa punkter:
- Affärs- och produktutveckling: för att stärka näringslivet och arbeta med kvalitet och paketering året runt.
- Marknadsföring och kommunikation: ska alltid bygga på Gotlands gemensamma plats-varumärke.
- Infrastruktur och service: förutsättningar för besöksnäringen som kräver dialog och anpassning både inom planering och genomförda insatser.
- Kompetensförsörjning: avgörande för att skapa attraktiva jobb i besöksnäringen. Utveckla värdskapet och erbjuda relevanta utbildningar som bidrar till ett livslångt lärande.

Region Gotland arbetar dagligen för att säkra dricksvattenförsörjningen på lång sikt. Genom investeringar i modern teknik, förnyelse av ledningsnät och utbyggnad av vattenverk skapas ett robust system som fungerar året runt.

För att säkerställa en stabil vattenförsörjning satsar Region Gotland på att använda olika typer av råvatten eftersom grundvattnet på ön ofta inte räcker till.
https://gotland.se/bygga-bo-och-miljo/vatten-och-avlopp/vattenbrist/framtidens-dricksvattenforsorjning-pa-gotland

Trycksänkningar i det kommunala vattennätet är en åtgärd för att hantera risk för vattenbrist. Både företag och allmänhet kan påverkas av en sådan trycksänkning.
https://gotland.se/bygga-bo-och-miljo/vatten-och-avlopp/vattenbrist/for-foretagare-trycksankning-i-vattennatet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Källsortering:
Ökad källsortering och återvinning minskar mat- och restavfall. Genom att förlänga och sprida turistsäsongen blir trycket på öns sophantering lindrigare.

Energi:
Effektivare energianvändning och ökad användning av förnybar energi, tillsammans med lägre koldioxidutsläpp från transporter och minskad vattenförbrukning ska ha effekt på besöksnäringens miljöpåverkan.

Energicentrum Gotland är en del av Region Gotland och ett nav i den gotländska energiomställningen. Man arbetar med att sprida kunskap, inspiration och driva projekt som stärker gotlänningarnas möjligheter att ställa om till ett hållbart energisystem.
Läs mer om hur man arbetar med energiomställning och en mer hållbar framtid:
https://energicentrum.gotland.se/ Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Affärslogik pekar på att vi ska fortsätta utveckla områden där Gotland redan har sina styrkor. Fokus ska vara kultur och kulturarv, naturupplevelser samt mat- och dryck. Vi vill stimulera företag inom besöksnäringen att utvecklas och i samverkan bygga affärsmodeller som fungerar året runt.

För att underlätta företagande inom turism och besöksnäring behöver utmaningarna med lagar och myndighetsregler hanteras.

Om företag går samman och skapar kluster kan de tillsammans erbjuda ett bredare utbud av aktiviteter vilket öppnar dörren för affärsmöjligheter.
Evenemang och möten kan till exempel användas som verktyg för att stärka attraktionskraften. Genom att sprida besökare till fler platser runt om på Gotland samt erbjuda ett bredare utbud av aktiviteter kan nya affärsmöjligheter skapas.

Platsvarumärket är grunden, där vi menar att gemensam marknadskommunikation är viktig för att nå ut till tänkta marknader och målgrupper. Samtliga aktörer inom besöksnäringen kan genom att vara smarta digitalt bygga lojalitet och engagemang hos sina gäster. Alla besöksnäringsföretag är dessutom viktiga i inflyttningskedjan.

Med god samhällsplanering kan vår ö och besöksnäringen stärkas hållbart och långsiktigt. Detta gäller även planering kopplat till serviceutbud av olika slag.

Turism och samhällsplanering behöver gå hand i hand för att bli ett verktyg för plats- och samhällsutveckling. Det är centralt att bygga ut infrastruktur som cykelvägar, vandringsleder, vatten och avlopp, offentliga toaletter och kollektivtrafik.

Vi kan påverka hur vi tar emot turister, inte att de kommer. Det handlar om hur vi planerar, informerar och anpassar samhället för att kunna klara både vardagsliv och besökstryck.

För att stärka serviceutbudet kan nya arbetssätt innebära att gamla strukturer rivs för att bidra till en slagkraftig samhällsutveckling.

Vårt gemensamma arbete bygger på dialog, ansvar och styrning, inte på tillväxt till varje pris. Vår ambition är att främja en plats med starkt självförtroende, en plats som tar initiativ och ställer krav på hållbarhet.

Med delaktighet och samverkan kan vi få lönsamma och livskraftiga företag, ett socialt hållbart Gotland, vi kan minska turismens miljöpåverkan och möjliggöra förutsättningar för bra infrastruktur och serviceutbud.

Boende, företag och andra aktörer bidrar till hur vårt lokalsamhälle formas. Lokalbefolkningens perspektiv blir en självklar del i arbetet med att utveckla en besöksdestination.

För företagen är förmågan att nå långsiktig lönsamhet avgörande så de kan att möta utmaningar och skapa arbetstillfällen året runt. Besöksnäringsstrategin beskriver möjlighet att investera och utvecklas.

Många verksamheter inom kultur, idrott och evenemang drivs av föreningar. Genom samverkan mellan näringsliv, civilsamhälle och offentliga aktörer kan utveckling av den egna verksamheten - och platsen - åstadkommas.

Samtliga förvaltningar inom Region Gotland har haft möjlighet att svara på en internremiss. Näringslivet och andra centrala aktörer har genom genom hela översynsarbetet också haft möjlighet att komma med förslag, synpunkter och inspel.

De kommer integreras med och ligga som grund för prioriteringar i kommande handlingsplan. Vi tror på kraften i partnerskap och samhandling för att med turism och besöksnäring som verktyg, gemensamt utveckla och implementera hållbara lösningar för Gotlands natur, kultur, människor och djur, nu och för framtiden.

Turismen stärker både lokal ekonomi och långsiktig inflyttning och fungerar som en väg till ön – många som besöker Gotland första gången väljer senare att flytta hit, starta företag eller ta ett arbete. Besöksnäringen fungerar som en introduktionsport till Gotland. Varannan av de ”sannolika inflyttarna” har besökt Gotland de senaste fem åren.

Deras flyttindex ligger på 92, (100 är max) att jämföra med 35 i genomsnitt. Gotlands flyttindex har skapats genom att kombinera tre frågor som ger en indikation på benägenhet att flytta till Gotland – de är: inställning till Gotland som en plats för permanentboende, sannolikhet för att kunna tänka sig att flytta till Gotland samt uppfattning om i vilken grad Gotland är en attraktiv plats att bo på permanent.

Genom tydlig och inkluderande kommunikation lyfter vi ett gemensamt ansvar. Alla aktörer – bofasta, besökare, sommarboende, föreningar och företag – uppmuntras att bidra till en hållbar sommar. Tillsammans skapas ett socialt kapital där engagemang och samverkan bidrar till trivsel, trygghet och välkomnande. Arbetet pågår året runt med särskilt fokus på dialog, samarbete och delaktighet där alla är en del av lösningen.

Turismen innebär både möjligheter och utmaningar. Sommargäster stärker gotländska företag och bidrar till arbetstillfällen, men sätter också tryck på infrastruktur, service, natur och kulturarv.

Genom att sprida besöken över säsonger och platser, samt investera i exempelvis cykelvägar, kollektivtrafik och vattenlösningar som gynnar boende, verksamma och besökare, kan vi minska slitaget. Samtidigt får fler gotlänningar möjlighet att bo kvar, arbeta och trivas – året runt.

Skatteutjämningssystemet är till för att väga upp strukturella skillnader – t.ex. för att Gotland har färre invånare men måste klara stora tillfälliga påfrestningar (som sommarturism).

Information ges från det att besökaren kliver på färjan eller in i ankomsthallen på Visby Airport. Genom digital skyltning, information på boenden, sociala medier och gotland.se/vattenbrist sprids uppdaterad information – ofta på flera språk.

Här hittar du vanliga frågor och svar om dricksvatten på Gotland. Bland annat hur du sparar vatten på ett smart sätt:
https://gotland.se/bygga-bo-och-miljo/vatten-och-avlopp/vattenbrist/fragor-och-svar-om-dricksvattnet-pa-gotland Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Gotland.com är en icke-kommersiell sajt som ägs och drivs av Region Gotland. Sajten har som mål att inspirera om livet på ön – över hela året och hela Gotland, både för boende och besökare. Gotland.com är även Turistbyrån på Gotlands officiella besöksguide.
https://gotland.com/om-gotland-com/ Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Även lokalmedia är viktiga kanaler. Region Gotland sprider vattenbudskap internt och externt och det finns en gemensam uppförandekod kopplad till platsvarumärket Gotland.

Avtalet med Copenhagen Malmö Port (CMP) sades upp eftersom hyran inte bedöms täcka de ökade kostnader som följer av kryssningstrafiken – till exempel för infrastruktur, service och investeringar som gångbro i hamnen.

Samtidigt har förutsättningarna förändrats i Östersjön, vilket påverkar trafik och ekonomi. Regionen vill nu omförhandla villkoren för ett mer hållbart samarbete framåt. Avtalet gäller till 2033 om inget nytt avtal sluts tidigare.

En genomsnittlig kryssningsgäst spenderar omkring 568 kronor på Gotland, vilket årligen genererar cirka 78 miljoner kronor i lokal omsättning. Intäkterna hamnar främst hos gotländska företag inom handel, guidning, restaurang och transport.

Vissa dagar under högsäsong märks ett ökat tryck i Visby innerstad – särskilt vid evenemang och när flera fartyg anlöper. Region Gotland arbetar med att styra besöksflöden, utveckla fler upplevelsezoner och lyfta alternativ utanför stadskärnan.

Kryssningstrafiken innebär både möjligheter och utmaningar. Genom att samla in data, sprida besöken geografiskt och tidsmässigt och ha en nära dialog med berörda aktörer, arbetar Region Gotland för att göra kryssningstrafiken mer hållbar.

Målet är att verksamheten ska skapa nytta utan att belasta öns infrastruktur eller resurser. Vi ser att kryssningsturismen ger incitament för att stärka kvaliteten på gästupplevelser, infrastruktur, service och guidning – vilket gynnar hela besöksnäringen och även bofasta.

Turistskatt finns inte som lagstiftad möjlighet i Sverige idag. Kommuner kan inte själva besluta om att ta ut skatt från turister, till exempel via boende eller färjetrafik. Fö det krävs nationell lagstiftning.

Det pågår diskussioner både på lokal och nationell nivå, men det finns just nu ingen samsyn i frågan.

Det är viktigt att skilja på avgifter som parkeringsavgifter eller entréer och skatter, som kräver lagändring.

Region Gotland arbetar långsiktigt för att förbättra tillgången till bostäder, både för fastboende och säsongsarbetare. En bostadsförsörjningsplan pekar ut behov av fler hyresrätter, småhus och tillfälliga boenden.

Regionen samarbetar med privata aktörer och planerar för bostadsutveckling i hela länet. Korttidsuthyrning följs och dialog förs med branschen – även om reglering styrs av nationell lagstiftning.

Under sommarperioden juni, juli och augusti 2025 gjordes drygt 826 000 resor av besökare med färjan. Totalt kom under 2025 närmare 1,76 miljoner passagerare till ön med färjan – en ökning med 1,6 procent jämfört med föregående år, enligt statistik från Destination Gotland.

Ett ökat antal besökare utanför högsäsong antyder att satsningen på att bredda säsongen börjar ge effekt. Det totala antalet gästnätter visar en ökning. Även flyget bidrar med tusentals ankomster. Prognosen för resandet till Gotland 2026 ligger i linje med tidigare somrar.

Under 2025 hade Gotland 100 kryssningsanlöp med totalt omkring 165 000 kryssningsbesökare. 2026 väntas Gotland ta emot cirka 105 kryssningsanlöp.

Gotlands platsvarumärke samordnar och kommunicerar bilden av Gotland – som en plats att bo på, arbeta från, besöka och utvecklas i.
Det sker via gotland.com, turistbyrån, sociala medier och i samverkan med näringsliv och andra organisationer. Målet är en långsiktigt hållbar utveckling där rätt målgrupper nås med för dem relevanta budskap.

Region Gotland, näringslivet och andra samverkanspartners jobbar för att turismen ska bli en del av platsens utveckling – inte stå vid sidan av. Turismen ska bidra till inflyttning, jobb, företagsamhet och samhällsservice.

Den regionala besöksnäringsstrategin visar att platsutveckling behöver stå i fokus där invånarperspektivet har stärkts liksom ökat fokus på delaktighet och lokalt inflytande. Målet är att Gotland ska bli Sveriges mest hållbara och attraktiva resmål till år 2030.