Ungas psykiska välbefinnande på Gotland

Projektet som formellt har namnet ”Förstudie inför aktionsplan för ungas psykiska välbefinnande på Gotland” är ett regionalt forskningsbaserat utvecklingsprojekt med syfte att tillsammans med unga som medforskare undersöka möjliga lokala åtgärder för att stärka ungas psykiska välbefinnande.

I projektet har sju unga personer i åldrarna 13–22 år arbetat i projektet under 15 månader och varit aktivt involverade i planering, datainsamling, analys och resultatredovisning inom projektet.

Aktuellt: Resultatrapport och presentation från Almedalsveckan 2026

Här kan du ta del av de unga medforskarnas presentation av resultaten från seminarium på Almedalsveckan 2026.

Projektet genomförs av enheten för social välfärd i Region Gotland med forskargruppen CHAP (Child Health and Parenting) vid Uppsala universitet som samarbetspartner och Länsförsäkringar Gotland och Visby Domkyrkoförsamling som medfinansiärer.

Bakgrund

På Gotland har sex av tio ungdomar i högstadiet och gymnasiet måttligt eller lågt psykiskt välbefinnande. Samtidigt saknar många av dem tydliga tecken på psykisk ohälsa. Ett gott psykiskt välbefinnande är viktigt för att hantera livets utmaningar, utvecklas och må bra. Unga utan fullgott psykiskt välbefinnande har ökad risk för psykisk och fysisk ohälsa. För att stärka ungas psykiska välbefinnande behövs effektiva insatser som upplevs som meningsfulla av unga.

Projektets genomförande

I projektet har fem vetenskapliga studier och en workshop genomförts. Studierna II och III samt workshopen har genomförts tillsammans med de unga medforskarna. Studierna I, IV och V har genomförts av studenter vid Uppsala universitet med stöd av projektets ansvariga forskare.

• Studie I hade syftet att a) undersöka psykisk hälsostatus bland ungdomar och b) självskattad psykisk ohälsa, självskattad allmän hälsa och vårdkontakter bland ungdomar med sårbar psykisk hälsa, det vill säga de som har måttligt till lågt psykiskt välbefinnande men frånvaro av symtom på allvarliga psykiska besvär.
  
• Studie II hade syftet att undersöka unga personers tankar om vad som kan göras i samhället för att främja ungas psykiska välbefinnande. Studien genomfördes gemensamt av de unga medforskarna
  
• Workshop med UngHansan hade syftet att undersöka vad unga personer från europeiska länder uppfattar behöver göras i samhället för att främja ungas psykiska välbefinnande. UngHansan är Hanseförbundets ungdomsnätverk
  
• Studie III hade syftet att beskriva exempel på insatser i det gotländska samhället som främjar ungas psykiska välbefinnande.
  
• Studie IV hade syftet att undersöka hur unga personer uppfattar en verksamhet som har fokus på existentiell hälsa och hur de upplever att en sådan verksamhet påverkar deras psykiska välbefinnande.
  
• Studie V hade syftet att undersöka hur skolsköterskor beskriver sitt arbete med att främja ungdomars psykiska välbefinnande samt hur de uppfattar sina möjligheter att bedriva denna typ av arbete.
  

Resultat

Projektets resultatrapport

Projektet har gett kunskap om vilka insatser unga personer anser behöver göras och vilka insatser som redan genomförs i samhället för att främja ungas psykiska välbefinnande. Utifrån resultatet i projektets fem studier och workshop har de unga medforskarna med stöd av forskare och projektstödjare formulerat ett antal rekommendationer till samhället om insatser för att främja ungas psykiska välbefinnande. Nedan finns projektets resultatrapport ”Hur kan ungas psykiska välbefinnande främjas i samhället?” där resultaten från alla studierna och workshopen presenteras liksom de unga medforskarnas 53 rekommendationer.

Resultat studie III

I studien intervjuades 43 verksamheter på Gotland och totalt 85 pågående insatser för främjande av ungas psykiska välbefinnande identifierades. Via länkarna nedan finns detaljerade resultat:

Lista med de 43 verksamheter som intervjuats:

Sammanfattning av vad som kom fram i varje intervju tillsammans med de unga medforskarnas värdering av verksamheten/insatsen:

Lista med de 85 identifierde insatserna/verksamheterna, indelade i 15 olika kategorier:

Lista med de 85 identifierade insatserna/verksamheterna utifrån vilka åldersgrupper de riktar sig till.